Svar till
Henrik Edin 17 februari
Storleken på denna kan diskuteras, men eftersom den blandas ihop med skatteutjämningssystemet syns den inte direkt i kommunens budget. Men alla, även de som är skrivna utomlands och som bara är i huset någon månad per år, betalar denna skatt.
Tidigare betalade man en högre fastighetsskatt. Den som var mest pådrivande för en sänkning var en Orustbo som hade drabbats av värdeökningen på sitt strandnära hus.
I dag finns det krafter i rörelse för att ändra beskattningssystemet igen. En höjning skulle inte lösa problemet. Snarast tvärt om. Det skulle bli ännu dyrare att bo i högbeskattade bostäder. Att beskatta boende är egentligen synnerligen orättfärdigt och det är nog därför som ”januaripartierna” har svårt att komma fram med något förslag.
Edin antyder att det är fritidshusägarnas fel att skolor måste stänga på exempelvis Koster. Detta är naturligtvis fullständigt fel. Fritidsboende genererar jobb som ger inkomster till dem som bor året runt. Många jobb har försvunnit och om det inte var för fritidsboende skulle Bohuslän i stora delar bli som vissa orter i Norrlands inland.
Att det är dyrt att bo gäller för alla. Orsaken är att inkomstskillnaderna är stora. Så var det inte förr. Löneinkomsterna var små och kapitalinkomsterna ganska normala. I dag är kapitalinkomsterna ofta enorma samtidigt som stora grupper fortfarande har små inkomster.
Skriv något om detta Henrik Edin, i stället för att spä på sommargästhatet.
Stefan Elfving
Svar direkt
Det verkar som att Stefan Elfving har missförstått delar av den krönika som publicerades i Bohusläningen 17 februari.
Krönikan handlar om problemet att orter med många sommarboenden omvandlas till spöksamhällen på vinterhalvåret. Skatteintäkterna är för låga, och befolkningsunderlaget är inte tillräckligt stort. Konsekvensen är att invånarna har svårt att få den allmänna välfärd de har rätt till.
Elfving menar att det räcker med att man som sommarboende betalar fastighetsavgift och stöttar det lokala näringslivet, men det stämmer inte. För det första är fastighetsavgiften låg. I år är kostnaden maximalt 8 524 kronor, även för den vräkigaste strandvillan. För det andra leder inte konsumtion nödvändigtvis till stora kommunala skatteintäkter. Även om Elfving köper all glass och alla räkor på Koster, kommer det inte att rädda grundskolan där.
Till skillnad från den fastighetsskatt som tidigare fanns i Sverige skulle en skatt på andra boendet innebära att man inte betalar skatt på den bostad där man är folkbokförd. Den skulle ge kommunerna högre skatteintäkter. Den skulle också göra det relativt sett billigare att bosätta sig permanent i kommunerna. Sammantaget skulle det vara en reform som borgar för ett mer levande Bohuslän.
Enskilda sommarboende kan naturligtvis inte lastas för att skolor hotas med nedläggning. Detta måste understrykas. Problemet är strukturellt. Men det duger inte att stoppa huvudet i sanden och låtsas som att problemet inte finns.
Januariavtalet öppnar för en möjlighet till förändring inom ramen för en större skattereform. Det är dags att ta tillfället i akt och agera.
Henrik Edin