Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Barn tränar dans i en gymnastiksal.
”När nu samhället börjar öppnas upp är det viktigt att unga hittar tillbaka till gemenskapen och träningen”, skriver Roland Utbult (KD). Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Fritidskortet ska förbättra barn och ungas hälsa

Sommaren är här och pandemin börjar släppa sitt grepp. Vi längtar efter att åter få samlas i olika sammanhang. Men vilka effekter har pandemin fått och hur påverkar den vårt beteende framöver?

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Som kultur- och idrottspolitisk talesperson för Kristdemokraterna arbetar jag i riksdagen bland annat för att uppmärksamma vikten av fysisk aktivitet. Personer som idrottar är friskare, begår färre brott och dricker mindre alkohol. Samtidigt minskar den ekonomiska belastningen på samhället.

Det är ett känt faktum att fysisk aktivitet också påverkar vår mentala hälsa. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten 2019 var det bara 9 procent av de 15-åriga tjejerna som rörde sig tillräckligt, och av rapporten följer såväl fysisk som psykisk ohälsa i stillasittandets spår. Barn blir lugnare, får mindre ångest och oro, blir mer nöjda med sig själva och skolresultat kan förbättras med mer motion. I svensk idrotts verksamhetsidé (i RF:s stadgar) står att ”vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet”.

LÄS MER: Löpcoachens bästa tips – så kommer du igång

2020 blev ett år då många barn och ungdomar slutade idrotta på grund av pandemin. Enligt riksidrottsförbundets statistik med sammanställning av deltagartillfällen handlar det om ett minus på sex miljoner(!) deltagartillfällen eller 10 procent. Inomhussporterna drabbades hårt och särskilt de som innebär närkontakt. Gymnastik, kampsporter och innebandy har konstaterat en nedgång på 40 procent. Extra hårt drabbad var också parasporten som under 2020 minskade med nästan 51 procent!

Fotbollen däremot håller ungefär samma aktivitetsnivå som tidigare och sporter som golf, konståkning och ridsport har ökat. Men sammantaget är det alltså en mycket allvarlig nedgång för svenskt, ungdomligt idrottande.

Den överhängande risken är här att barn som slutat idrotta inte hittar tillbaka till idrotten efter pandemin. Det vore mycket allvarligt ur folkhälsosynpunkt. Sunda vanor, som motion, är något som etableras tidigt i livet. Det är därför allvarligt om dessa vanor bryts på grund av pandemin. Ungas ensamhet har också ökat, enligt Stiftelsen Friends. Många barn lever i ekonomisk utsatthet som leder till segregation och ohälsa.

För Kristdemokraterna är inte minst barns möjlighet att få ta del av idrotts- och kulturella aktiviteter en prioriterad fråga. Det är allvarligt att så många aktiviteter för barn och unga ställts in under pandemin såsom träningar, tävlingar, och lägerverksamhet. När nu samhället börjar öppnas upp är det viktigt att unga hittar tillbaka till gemenskapen och träningen.

LÄS MER: Barns fysiska aktivitet måste prioriteras nu

Vad kan vi då som politiker göra för att ändra på situationen och vända en minskad fysisk rörlighet? Vi kristdemokrater har tagit fram Fritidskortet till alla barn i årskurs 2–9, laddat med minst 500 kronor öronmärkta för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i föreningslivet eller kulturskolan. Förslaget innebär att stödets storlek kommer att variera utifrån hushållets ekonomi. De barn som finns i hushåll i ekonomisk utsatthet kommer att få ett betydande stöd på 2 400 kronor per år.

Reformen innebär att nästan en miljon barn kommer att få stöd för en aktiv och meningsfull fritid, varav det större stödet ges till de cirka 150 000 barn som behöver det allra mest. Kristdemokraterna avsätter hela 850 miljoner kronor till detta stöd.

Det var redan innan pandemin en utmaning att få fler unga i rörelse. Denna utmaning är nu ännu större och vi behöver verkligen växla upp för att hjälpa våra barn till ett sunt och roligt liv i den gemenskap och glädje som idrottslivet och olika former av fysisk aktivitet innebär.

Roland Utbult (KD)

Kultur- och idrottspolitisk talesperson, Kristdemokraterna