En flicka gör sin hemläxa.
”Politiker fick i läxa att läsa in sig på skolforskning och lagstiftningen kring skolan. Har ni gjort läxan?” skriver personal på Valboskolan i Färgelanda. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Har politikerna verkligen gjort sin läxa?

Replik till Elisabeth Örn (C) med flera 3 juni.

ANNONS

LÄS MER:Vi delar lärarnas oro om skolan

Politikerna skriver att elevkostnaden i vår kommun är högre jämfört med andra kommuner. Man har valt att ha många mindre skolor. Det blir dyrare men man ser andra värden med det. Det blir märkligt när man menar att kostnaden per elev är högre än för andra kommuner. Det är ju det man valt och sagt sig vara beredda att betala för? Med färre elever på skolorna blir lärartätheten högre.

Nämndens politiker menar att ”resultaten haltar”. Oklart om man avser elevernas resultat? I så fall stämmer det inte! För att jämföra skolresultat måste man jämföra utifrån de förutsättningar som finns i en kommun. Förutsättningar som skolan inte kan påverka (se Skolverket, Salsa). I så fall lyckas vi till och med något bättre än vad man kunde förvänta.

ANNONS

Efter en genomlysning av skolan i Färgelanda 2013 fick vi läxor av företaget som gjorde den. Vi gjorde vår läxa. Det medförde att resultaten avsevärt ökade. Nu har vi ett resultat som lite drygt motsvarar det man kan förvänta sig. Politiker fick i läxa att läsa in sig på skolforskning och lagstiftningen kring skolan. Har ni gjort läxan?

LÄS MER:Orimliga besparingar hotar barnens framtid i Färgelanda

Förutsättningarna för verksamheten ändras dag för dag, till och med timme för timme. Hela förslaget bygger på antaganden. Det anger man själva i årsredovisningen 2019. Där står att det ekonomiska systemet kraschat, att man inte kan följa transaktioner och att underskottet, och därmed även de drastiska förslagen, bygger på antaganden. Man vill rycka undan fötterna på hela barnomsorgen och skolan utifrån antaganden?

Kommunen har anlitat en konsult för att reda i ekonomin. Konsulten har uttalat att de ekonomiska bekymren beror på att man inte budgeterat för köpt verksamhet, verkliga gymnasiekostnaderna och ökande antal elever som behöver fyra år på gymnasiet. Alltså vet man vad problemet är. Detta får invånarna i Färgelanda nu betala för! Det är således inte ”skolan som utarmar kommunen” utan kommunens budgetmissar som utarmar skolan.

Utbildningsnämndens målsättning är lovvärd. Men tror man verkligen att man når ”stärkta skolresultat” genom att skära ner en stor del av vår personal?

ANNONS

Personalen på Valboskolan 7–9

LÄS MER:Hur ska uppsägningar göra att personalen lever upp till målen?

ANNONS