I en publikation från länsstyrelsen, "Kustområdet och skärgården i Bohuslän – en värdebeskrivning av ett nationallandskap enligt 4 kap miljöbalken (2000:8)" redogörs för de bestämmelser som reglerar användningen av mark och vatten här.
Vad som räknas som kustområde är inte angivet – det är helheten och karaktären hos landskapet som betonas. Detaljbedömningen överlåts åt kommunerna. De 140 hektar, som Sotenäs kommun nu arrenderat ut till Quality Salmon AB för att etablera världens största landbaserade laxodling, ligger några kilometer från havslinjen. Här finns alla de karaktärsdrag som har gjort denna trakt till riksintresse – kullriga berg och trånga dalgångar, dungar av lövträd och björnbärssnår, beteshagar, utblickar mot havet.
Vilka överväganden ligger bakom beslutet att oåterkalleligt omvandla detta landskap till plan industrimark? Krossa bergen och fylla upp sänkorna. Bort med biologisk mångfald och bort med stengärdsgårdar och markvägar – bort med alla spår efter människor och djur, som tidigare levt här!
Miljöbalken är mycket restriktiv mot industrietableringar men medger att landskapet ”i undantagsfall” kan ”tåla viss exploatering om det görs på ett skonsamt och lämpligt sätt” ... ”Som inte på ett påtagligt sätt skadar områdenas natur- och kulturvärden”. Hur skonsam och lämplig är denna planerade landskapsomvandling med åtföljande oundvikliga vägbyggen?
LÄS MER:Megaindustri kan minska Bohusläns attraktivitet
Det är begripligt att politikerna bekymrar sig för hur människor ska kunna försörja sig så att de kan bo och leva här. Turismen är en osäker näring – konjunkturkänslig och säsongsberoende. Men industriarbete är ingen framtidsbransch. Arbetare ersätts av robotar. Prognoser säger att vartannat jobb har automatiserats om 15 år!
Digitaliseringen ger möjligheter! Den gör att kontorsarbete i allt högre utsträckning kan utföras hemifrån. Under coronapandemin har hemarbetet vuxit lavinartat och många har valt att arbeta från sina fritidshus. Man kan välja var man ska bo oberoende av arbetsplatsens lokalisering. Då är värden som vacker natur, tillgång till trädgård och närhet till hav och friluftsliv unika möjligheter som vår bygd kan erbjuda. Detta ger ju enastående möjligheter för kustkommunerna att successivt öka sin befolkning!
Många människor vill bo kvar eller flytta till Sotenäs och Tanum, men det behövs bostäder till överkomligt pris. Vore det inte bättre att få fler att bosätta sig här för att det är här de vill leva, än att satsa på hastigt tillkommen storskalig industriverksamhet? I lugn takt bygga bostäder för helårsboende, anpassade till landskapet och den tidigare bebyggelsen? Med större befolkning följer verksamheter som förskolor, skolor och vårdcentraler. Och affärer, bagerier, bilverkstäder och kaféer. I omgivningen kanske grönsaks- och fruktodling för den lokala marknaden.
LÄS MER:Tar fram ny information om laxsatsning i Sotenäs
Möjligheterna till hemarbete kan förstärkas. Lokaler och digital utrustning, som kan användas av flera, kan erbjuda avancerad teknik och möten med andra människor i samma situation. Arbetsplatsen i en stad många mil bort behöver inte besökas så ofta.
Laxprojektet anses kräva ett par tusen tillfälligarbetare under uppbyggnadsskedet. Därefter lovas några tusen jobb redan om ett par år. Ett stort antal bostäder måste då snabbt uppföras liksom skolor och annan service. Erfarenheterna av sociala problem i städernas snabbvuxna bostadsområden bådar inte gott. Samhällen som får växa fram i lugn takt ger större trygghet och hemkänsla.
Olika scenarier för den framtida utvecklingen behöver diskuteras. Ska vi låta en oåterkallelig naturförstöring riskera att omintetgöra traktens attraktivitet som bostadsort och livsmiljö?
Ett mardrömsscenario är att laxodlingen anläggs, men går omkull på grund av pandemier bland fiskarna, en övermättad världsmarknad eller dyrare transporter. Tusentals arbetslösa ska tas om hand. Utflyttning, tomma hus och ett öde industriområde blir följden. Stålverk 80 i Luleå kan vara ett varnande exempel!
Lena Jarlöv
arkitekt
LÄS MER:Omstritt laxavtal överklagas