Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Manligt och kvinnligt. Skribenten påpekar att negativa karaktärsdrag inte är förbehållet ett särskilt kön.

Individproblem, inte ett könsproblem

Även kvinnor kan vara översittare och elaka!

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Angående artikel i Bohusläningen om mäns och kvinnors hjärnor, den 10 mars. Att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor har jag aldrig betvivlat. Att det också är stora skillnader mellan oss människor känns tämligen självklart. Dessa olikheter brukar man lyfta fram som en tillgång, dock ej i detta fall

Forskaren Markus Heilig och hans team har prickat helt rätt i PK (politiskt korrekt) debatten med sina rön. Boken kommer sälja som "smör i solsken", citeras och hänvisas till i tid och otid, inte minst av journalistkåren. Det är nu fastställt att mäns egenskaper vare sej behövs eller ens önskvärda i vår tid.

Inte en dag vill jag leva utan dessa män.

På nästa sida i uppslaget får vi följa två unga kvinnors tankar och resonemang omkring nyss presenterade forskning. Idel positiva effekter av männens frånvaro i vårt samhälle. Kraftigt minskad kriminalitet, ingen som tar plats och skryter och framför allt inga sexuella övergrepp. Vilket himmelrike! Kanske lite tråkigare, men alla mynt har ju en baksida.

Har under ett långt arbetsliv (38 år) bara arbetat på kvinnodominerade arbetsplatser. Även flertalet chefer har med några få undantag varit kvinnor. Utan att kunna hänvisa till någon stor forskningsstudie vågar jag hävda att kvinnor i samma utsträckning som män, kan vara översittare och pennalistiska, ha psykopatiska drag och vara allmänt elaka. Vi slåss sällan fysiskt, men det finns som bekant andra sätt att styra och dominera sin omgivning. När det uppstått stora eller små problem med chefer eller arbetskamrater som förmörkar tillvaron för sina medmänniskor har jag alltid sett det som ett individ problem, med andra ord ej könsbundet.

Att döma ut halva jordens befolkning som icke önskvärda känns helt absurt. Hela framställningen är trubbig, klumpig och onyanserad. Egentligen är det ju både bra och spännande att vi ibland ser på saker och ting så olika. Är det inte något positivt med olikheter och mångfald?

Kan man kanske spinna vidare på artikelns resonemang? Kan det finnas andra grupper i samhället som kan ses som överflödiga, som inte heller har utvecklat egenskaper som är önskvärda i vårt moderna samhälle... eller? Sedan undrar jag hur vi på sikt ska göra oss av med det manliga släktet, jag mena rent praktiskt? Nej usch, nu känns det helt plötsligt inte alls PK!

Männen i mitt liv (far, bror, make, son och vänner) är alla bra människor. Dom har varit mitt stöd och inspiration. Alla har dom på sitt sätt balanserat upp mina tillkortakommanden. Inte en dag vill jag leva utan dessa män.

Mitt beslut står fast! Jag vill aldrig ställa mig bakom dessa onyanserade, oetiska hypotetiska resonemang, det hade varit som att trampa på de män jag älskar och respekterar. Sluta generalisera och se det orättfärdiga i att låta alla män klä skott för vad några få, i sammanhanget, har för sig.

Vi är alla individer, lika men samtidigt så otroligt olika. Låt varje individ stå för sina övertramp och misstag. Kollektiv bestraffning känns så föråldrat.

 

Anna

Specialistsjuksköterska