”Det arbete vi har lagt ner för att få en bra struktur bör få chansen att lyfta innan vi släpper in fler aktörer i vår skolvärld”, skriver Camilla Johansson (C).
”Det arbete vi har lagt ner för att få en bra struktur bör få chansen att lyfta innan vi släpper in fler aktörer i vår skolvärld”, skriver Camilla Johansson (C). Bild: Fredrik Sandberg/TT

Inte pedagogiskt försvarbart med friskola

Att motverka skolmisslyckanden har jag sett som mitt huvuduppdrag i barn- och utbildningsnämnden.

ANNONS

Replik till Uddevallapartiet 3 maj

LÄS MER:Friskola med brittisk struktur hade varit bra för Uddevalla

Det primära syftet är att gynna en hållbar utveckling och motverka ojämlikheter i livsvillkor för våra barn och unga. Mitt och de flesta partiers mål är fullföljda studier, trygghet samt likvärdig skola. Beprövad forskning, systematiskt kvalitetsarbete, kompetenshöjande insatser är metodiken.

Som huvudman ska vi ha god kunskap om verksamheten och kunna genomföra de förändringar som krävs för att nå resultat. Vårt ansvar för 3 000 anställda och 16 000 elever ska kännas när vi fattar beslut. Skolmisslyckanden är ett komplext fenomen som samvarierar med elevens socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur utbildningssystem utformas och på vilket sätt skolor organiseras. En samlad strategi för att motverka skolmisslyckanden bör mot bakgrund av befintlig kunskap innehålla satsningar riktade till såväl äldre som till små barn och deras föräldrar. Det är vad jag och många andra med mig har arbetat för i snart tre år. Att bygga en ny skolstruktur och ett förebyggande arbete så vi kan tillgodose våra barns behov.

ANNONS

LÄS MER:Internationell friskola nobbas av Uddevalla kommun

I dag finns uppdrag på att utreda anställningsformer för grundskolan och gymnasiet för att underlätta för en bra övergång, utreda alternativa studievägar på gymnasiet för att uppnå måluppfyllelse med antal behöriga till eftergymnasial utbildning, ta fram en verksamhetsövergripande handlingsplan gällande språkinsatser med svenska som huvudspår där målet är att höja kunskapsresultaten samt att ta fram en riktad handlingsplan för att höja kunskapsresultaten på Ramnerödsskolan till en nivå motsvarande rikssnittet för högstadieskolor. Vi har arbetat strukturellt med att samverka med öppen förskola, familjecentral och ha en bra barnomsorg – just det i synnerhet förefaller kunna motverka boendesegregationens negativa effekter på skolsegregationen.

LÄS MER:Ihåliga argument emot friskola

Det arbete vi har lagt ner för att få en bra struktur bör få chansen att lyfta innan vi släpper in fler aktörer i vår skolvärld. Vi har en röd tråd där vi nu arbetar intensivt för att nå måluppfyllelse och jämlika villkor från förskola till eftergymnasial utbildning. Det handlar inte om friskolans vara eller icke vara, det är helt enkelt inte ekonomiskt och pedagogiskt försvarbart. Som huvudman är vi skyldiga enligt lag att se till att våra barn har en skola att gå till oavsett om en friskola etablerar sig. Skulle Ramneröd bli en friskola har den ingen närhetsprincip utan deras upptagningsområde blir större än vår kommun. Med ett investeringsbehov i dag på flera miljarder skulle vi fortfarande behöva tillgodose behov av en skola i centrum så att barnen i norr har en skola att gå till. Skulle friskolan förläggas någon annanstans uppstår samma problematik. Därav två tankar i huvudet samtidigt. Jag ser hellre att Frida- och Stenbackeskolan får möjlighet att utöka sina verksamheter som vi redan har ett gott samarbete med. Det gynnar både vår kommun och de etablerade friskolorna.

ANNONS

Camilla Johansson (C)

förste vice ordförande barn- och utbildningsnämnden

LÄS MER:Nödvändigt att förstatliga skolan

ANNONS