Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Kvotering är ett verktyg för att främja representation av minoritetsgrupper, vilket Cilla Benkö VD på Sveriges Radio, menar redan tas i anspråk. Hon dementerar de rasistiska strukturerna inom SR i ett uttalande beträffande uppropet och menar att de rekryterar från faktorer där kön, etnicitet eller klasstillhörighet kan vara en avgörande faktor, skriver debattören. Bild: Christine Olsson

Jag skulle aldrig ta ett jobb jag blivit inkvoterad till

I ett upprop mot rasism på Sveriges radio hävdar 39 journalister att Sveriges radio präglas av rasistiska strukturer och kräver att företaget måste öka andelen journalister med annan bakgrund än svensk. SR:s vd Cilla Benkö dementerar att det skulle finnas rasistiska strukturer på Sveriges radio och menar att man redan rekryterar för att öka mångfalden genom att man tar hänsyn till köns- klass och etnicitetsfaktorer vid rekrytering. Uttalandet är både rasistiskt och sexistiskt, skriver Faw Azzat, borgerlig opinionsbildare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Personerna bakom uppropet menar att det saknas en fullvärdig representation av svarta anställda på företaget (SR) och påstår även att andra grupper är gravt underrepresenterade. Uppropet har lett till en bred debatt om underrepresentation av minoritetsgrupper i föreningsliv, politik och organisationer och på vilket sätt strukturell diskriminering ska bekämpas.

Kvotering är ett verktyg för att främja representation av minoritetsgrupper, vilket Cilla Benkö VD på Sveriges Radio, menar redan tas i anspråk. Hon dementerar de rasistiska strukturerna inom SR i ett uttalande beträffande uppropet och menar att de rekryterar från faktorer där kön, etnicitet eller klasstillhörighet kan vara en avgörande faktor.

Djupt problematiskt

Det är ett djupt problematiskt uttalande, både ur ett rasistiskt och sexistiskt perspektiv. Inte minst med tanke på att kvotering diskriminerar personer som anses tillhöra fel grupp. Kvotering resulterar i att individer med rätt meriter och kompetens kan nekas tjänst, till fördel för en annan individ tillhörande “rätt” grupp.

Kvotering är en form av särbehandling som medför öronmärkta positioner, i företag eller på lärosäten, för en speciell grupp. Syftet är att främja den sociala representationen av ett samhälle. Det kan handla om att individer får jobb eller plats på ett lärosäte för att de har ett visst kön, hudfärg, etnicitet eller tillhör en viss samhällsklass. Det är en allvarlig och farlig form av diskriminering mot den som kvoteras bort, vilket rimmar illa med svensk diskrimineringslag.

Ställer grupper mot varandra

Nackdelarna med kvotering är åtskilliga. Den mest märkbara effekten är att det, oavsett utfall, alltid leder till diskriminering. Metoden ställer dessutom grupper mot varandra, samtidigt som den låser in människor i sin grupptillhörighet och plundrar den enskilda individen på sin unika kompetens, erfarenhet och förmåga.

Problemet med att hjälpa en grupp, är att det kan stå i paritet med att stjälpa en annan. Är det möjligt att skapa icke diskriminerande strukturer genom att diskriminera någon grupp? Nej, anser amerikaner med ursprung i Asien som ansökt till Harvard University och avvisats. Det har gått så långt att amerikaner med asiatiskt ursprung (Students for fair admissions - SFFA) har stämt lärosätet för etnisk och rasistisk diskriminering i urvalsprocessen.

Kompetens och meriter ska alltid gå före etnicitet, kön, sexuell läggning eller vilken grupp som helst i en rekryteringsprocess

De anser att de, på grund av sin grupptillhörighet, behöver ha åtskilligt högre betyg och meriter på sitt CV än andra etniska grupper för att konkurrera om platser på Harvard Universitet. Harvard har antagningspolicys som bedömer olika ras- och etniska grupper efter olika standarder för att främja underrepresenterade grupper i USA.

Även forskning pekar på att kvotering inte ger den positiva effekt som förväntas. Det fanns höga förhoppningar om att den norska kvoteringslagen som trädde i kraft 2006, vars mål var att öka antalet kvinnliga styrelseledamöter i publika bolag till 40 procent, även skulle ge ett uppsving i antalet kvinnor på mellanchefsnivå och därför även öka bolagens lönsamhet.

Ingen effekt

Tidningen Affärsvärlden rapporterade 2010 om en direkt men icke önskvärd effekt av kvoteringslagen. Många bolag valde att registrera om sig och andelen publika bolag sjönk från 640 st till 500 st på sex år.

Det visade sig dessutom, 10 år efter att lagen implementerades, att den inte hade den förväntade effekten som norska politiker hoppades på - varken andelen kvinnor på mellanchefsnivå, kvinnliga vd:ar i allmänhet eller bolagens lönsamhet ökade.

Underrepresentation av minoritetsgrupper är vanligt förekommande i Sverige. Det påträffas i näringslivet, politiken och även i myndigheter. Fördelarna med en jämlik social representation av olika grupper i samhället är många och många ställer sig bakom åsikten att vi har en lång väg att gå för att nå en tillfredsställande generell representation av samhället. Människor präglas till stor del av sin bakgrund och bär därför på varierande erfarenheter och infallsvinklar, som är till stor nytta i både politik och näringsliv.

Kompetens först

Jag hävdar fortsatt bestämt att kvotering inte är rätt metod för att nå en tillräcklig representation av minoritetsgrupper. Kompetens och meriter ska alltid gå före etnicitet, kön, sexuell läggning eller vilken grupp som helst i en rekryteringsprocess. Samtidigt, ska etnicitet, kön eller sexuell läggning aldrig vara ett hinder om kompetens och meriter övervinner andra sökanden i processen.

Vi bör istället fokusera på att göra jobbannonser inkluderande för att öka antalet ansökningar från redan underrepresenterade grupper, och underlätta för dessa grupper att söka jobb inom näringsliv och politik. I England återfinns begreppet “positive actions”, vilket syftar till att företag tillämpar åtgärder som uppmuntrar ett bredare urval av individer att söka tjänster, för att eliminera eller minska diskriminering av olika underrepresenterade grupper. Rent konkret - att utforma annonser som tilltalar en mer omfattande målgrupp, eller att annonsera tjänster i vidare utsträckning, för att nå ett större urval kandidater.

För vem vill hamna i en situation där kompetens eller meriter ifrågasätts, på grund av grupptillhörighet? Och vem vill befordras på grund av sin etnicitet eller sitt kön? Jag vet att jag aldrig hade tackat ja till ett jobb, bara för att jag är en kvinna som heter Faw Azzat.

Faw Azzat, borgerlig opinionsbildare och produktchef inom fintec