Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Högre skatt på bensin och diesel, dyrare tv-apparater, kläder, skor. Låg- och medelinkomsttagare, framför allt dem på landsbygden, drabbas värst, skriver Tobias Andersson och Mattias Bäckström Johansson. Bild: Erik Simander/TT

Januariavtalet är inget annat än ett hån mot landsbygden

Höjningen av bensin och dieselskatten, och kemikalieskatten på elektronik och slopad värnskatt. Någon rättviseaspekt kan politikerna som förordar detta knappast väga in den politiken.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vi kan nu börja se följderna av Januariöverenskommelsen som med kirurgisk precision slår mot vanliga människors vardag på landsbygden. Den automatiska höjningen av bensin- och dieselskatten som togs bort i höstas med den budget som Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna röstade igenom ska nu återinföras.

Miljöpartiet deklarerar tydligt att det måste bli mycket dyrare att köra bil och att denna automatiska höjning snarast möjligt ska återinföras, något som i praktiken innebär att skatten höjs utan att nya politiska beslut behöver tas.

Den tidigare regeringen införde, under motstånd från Sverigedemokraterna, en punktskatt på elektronik, under det missvisande namnet ”kemikalieskatt”. Efter mer än ett år med kemikalieskatten i bruk vet vi i dag dess konsekvens.

Skatten har slagit hårt mot svensk handel med uteblivna intäkter om 5,6 miljarder kronor årligen som resultat.

Effekten av skatten, som uppgår till som högst 320 kronor per vara, medför att var tionde köp flyttas från svenska butiker till utländska hemsidor. Sannolikt är införandet av kemikalieskatten regeringens största näringspolitiska haveri.

I stället för att byta den felaktiga riktningen på politiken ökar regeringen i stället farten. Påhejade av stödpartiet Centerpartiet, aviseras nu att kemikalieskatten framöver även ska omfatta skor och kläder samtidigt som skatten ska höjas.

Politik är att prioritera och den sittande regeringen väljer aktivt att prioritera bort låg- och medelinkomsttagare, framför allt dem på landsbygden. För dem innebär regeringens politik dyrare bilresor, tv-apparater, kläder, skor och mycket annat samtidigt som regeringen sänker skatten ordentligt för dem med de allra högsta inkomsterna genom en slopad värnskatt.

Det är möjligt att det finns ekonomiska argument för en slopad värnskatt men de har då Socialdemokraterna aldrig intresserat sig för historiskt. Någon rättviseaspekt kan politikerna som förordar detta knappast väga in när det får gå före satsningar på vård i tid, tryggare pensioner eller för den delen sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare.

De enda vinnarna på denna politik är de med höga inkomster och möjligen en och annan storstadsbo som drömmer om en statligt subventionerad elcykel. För landsbygden är Januariavtalet inget mindre än ett hån.

Att Socialdemokraterna och Miljöpartiet höjer skatter och pålagor utan vidare reflektion är inte förvånande – de har skattehöjningar i sitt DNA – men att Centerpartiet med sin tidigare så stolta glesbygdsförankring förordar densamma, är inte mindre än skamligt och ett svek mot landsbygden.

Tobias Andersson (SD)

Riksdagsledamot och ledamot i näringsutskottet

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Riksdagsledamot och ledamot i näringsutskottet