Företag kommer att slås ut, men det finns även områden som sannolikt kommer att växa när covid-19 inte längre drabbar oss. Vi har sett att vår beredskap är helt otillräcklig och vi behöver även öka vår självförsörjningsgrad. Jordbruks- och skogssektorerna kommer fortsatt att vara viktiga. Här har coronakrisen visat hur sårbara vi är i krissituationer. Utländsk arbetskraft har i allt större utsträckning kommit att utföra de säsongsbetonade arbetstillfällen som finns inom dessa sektorer. Nu när gränserna mer eller mindre är stängda finns inte dessa tillgängliga.
Vissa av dessa arbeten kräver relativt kort inskolning, medan andra, som röjning, kräver längre utbildning. De kan även sättas in med kort varsel och passar därför i en situation där många är arbetslösa. Dessutom finns behov av arbetsinsatser i stort sett i hela landet. Ungdomar, som är på väg in på arbetsmarknaden, liksom de som har yrkeserfarenhet kan här göra insatser som räddar skördar och bidrar till våra skogars bevarande och tillväxt. Det kan leda till att intresse väcks för fortsatt arbete inom dessa områden och därmed nya yrkesbanor.
Inom jordbruket är en högre grad av självförsörjning önskvärd och tillgång till arbetskraft behövs både på kort och längre sikt. Skogsbruket behöver läggas om till hyggesfritt skogsbruk och skötseln av skogen behöver förbättras genom bland annat en mer systematisk röjning. Såväl jordbruk som skog är viktiga för såväl vår försörjning, som kolkälla och för den biologiska mångfalden. Ett hållbart jord- och skogsbruk kommer att kräva insatser av arbetskraft som har de kunskaper och förmågor som krävs. Dessa områden bör därför finnas högt upp på prioriteringslistan för de statliga satsningar som görs.
Roger Bydler