Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 2016-09-16 
Blandade rotfrukter. Morot, palsternacka, kålrabbi, jordärtskocka, kålrot, rotselleri och potatis. 
Foto: Sandberg / TT / Kod 10080 

 Bild: Fredrik Sandberg/TT
STOCKHOLM 2016-09-16 Blandade rotfrukter. Morot, palsternacka, kålrabbi, jordärtskocka, kålrot, rotselleri och potatis. Foto: Sandberg / TT / Kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT

Kött är verkligen inte miljövänligt

"Titta på en näringspyramid och fundera på varför det är just en pyramid"

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik till Börje Berntsson

LÄS MER: Visst är svenskt kött miljövänligt

Herr Berntsson skriver att WWF påstår att man kan rädda miljön genom att sluta äta kött. Vi räddar inte miljön enbart genom att sluta äta kött, men det vore en bra bit på vägen.

Berntsson anser att den enda pluspost koldioxid som kouppfödningen ger är insamlandet av vinterfoder. Men även slaktbilar släpper ut koldioxid.

Man måste också betänka det enorma slöseri med energi som köttätandet är. Av all energi som en ko får i sig under sitt liv kan bara få i oss ungefär 10 %. Kon rör på sig, den skapar värme och den kan inte ta tillvara på all mat, därför försvinner 90 % av energin.

Energin kommer ifrån solen strålar och används av växter ("producenterna" som är grunden för alla ekosystem, utan dem tillkommer ingen energi) för att genom fotosyntesen skapa socker, som de sedan omvandlar till stärkelse och protein. När ett djur (förstahands konsumenten) äter växten brukar man förenkla och säga att de får i sig 100 % av energin växten bundit. När sedan något annat djur (andrahandskonsumenten) äter detta djur får det i sig 10 % av den energin som fanns i växten. Detta förklarar varför det finns fler bytesdjur än rovdjur, det finns inte tillräckligt med energi kvar. Titta på en näringspyramid och fundera på varför det är just en pyramid, med producenter i botten och toppkonsumenter i spetsen.

Kon får alltså i sig 100 % av gräsets energi, och vi som äter kon får i oss 10 % av den energin. Så länge kon enbart äter gräs är det inget problem, människor kan ju inte livnära sig på gräs. Men de flesta kor äter inte enbart gräs, de får kraftfoder. Detta kan vara gjort av sådant vi kunnat äta, och då har vi kastat bort 90 % av den energi som fanns i grödan. I annat fall så har vi använt jordbruksmark som vi hade kunnat odla något ätbart på. Det är kostsamt att ha en mellanhand.

Detta är sådant jag fått lära mig i Naturkunskap och Biologi på Komvux, på bibliotek finns säkert relevant litteratur man kan läsa om man är intresserad.

När man odlar detta kraftfoder måste man plöja, harva, så, och bespruta åkern, samt skörda och transportera grödan. Allt detta arbete utförs med fossila bränslen och släpper ut koldioxid. Alla dessa utsläpp, och sedan ger man skörden till djur och slösar bort 90 % av den energin man samlat ihop.

Alltid när köttätandet ifrågasätts kommer argumentet ”kor ät viktiga för att hålla landskapen öppna”. Detta stämmer bra, men hur många av Sveriges kor har någonsin betat på de artrika ängarna frågar jag. Svaret vet jag inte, men det är inte speciellt många då det återstår knappt 10 % av de ängar som en gång fanns i vårt land. I en artikel i Bohusläningen för en tid sedan läste jag att kommunen skulle köpa in kött från djur som agerat naturvårdare, ett utmärkt initiativ. Då finns det ändå något positivt med köttätandet.

Berntsson påstår att det var köttet som gav våra förfäder tillräkligt med energi för att kunna utveckla vår hjärna och intelligens. En annan teori som finns är att det var den stora tillgången på rotfrukter som gav oss energin. Personligen tror jag att det var förfädernas förmåga att kunna äta det mesta som gjorde det möjligt.

Berntsson har rätt i att det är farligt med proteinbrist. Om man bara äter kanin kommer man lida brist på vissa aminosyror (protein är uppbyggda av aminosyror) och dö av proteinbrist. En varierad kost är viktig för att få i sig de essentiella (livsnödvändiga) aminosyror som kroppen inte kan tillverka själv. Vad jag kan se finns det inga problem att få i sig dessa på en vegan kost. Se Wikipedia.org, sökord ” Essentiell aminosyra”. Därifrån kan man klicka sin in på de olika aminosyrorna och se vad man behöver äta. Det finns även gott om kosttillskott som avhjälper proteinbristen. Så Berntsson behöver inte oroa sig över att skolorna serverar barnen vegansk kost.

Olyckligtvis för Herr Berntsson så finns det alltså anledning för WWF:s tjat om köttet. Då har vi inte ens berört de etiska och hälsomässiga anledningarna till en mer till en mer vegetarisk kosthållning.

Markus Olsson

Varken vegan eller medlemm av WWF