Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Sverige har beställt luftvärnsmissiler från USA för miljarder, medan världens miljö och klimat rusar mot katastrof, skriver Erni och Ola Friholt. Bild: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Sverige har beställt luftvärnsmissiler från USA för miljarder, medan världens miljö och klimat rusar mot katastrof, skriver Erni och Ola Friholt. Bild: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT

Kanske kan sparsamhet rädda jorden

Sverige har beställt luftvärnsmissiler från USA för miljarder. Nya u-båtar byggs för miljarder. Den samlade borgerligheten vill utnyttja sin samlade röstkraft i riksdagen till att besluta om ännu fler miljarder till militären.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Förevändningen är det försämrade säkerhetsläget i Östersjöregionen. Man besväras inte av fakta, som säger att Natos enorma militära överlägsenhet mot varje tänkbar motståndare gör att ytterligare upprustning är meningslöst slöseri med skattepengar. Men aktieinnehav i rustningsindustrierna styr vilken världsbild som sprids till media.

Vid Sovjets upplösning garanterade Natostaternas ledare att Nato skulle avhålla sig från att avancera mot Rysslands gränser i Östeuropa. Tiotals upprepningar av den garantin bröts omgående.

Nu står Nato vid Rysslands gränser nästan överallt. Hotet om styckning av Ryssland är visserligen akut, men Sverige har ingen roll att spela i detta. Kanske finns det ett dolt hot om handelsstopp med USA?

Detta pågår medan världens miljö och klimat rusar mot katastrof. De första av miljoner klimatflyktingar är redan i rörelse. De ännu rika länderna söker en ny flyktingpolitik. Den existerande bryter redan mot den allmänt antagna FN-deklarationen om mänskliga rättigheter.

Den nya diskussionen närmar sig fascismens avgrund.

Det går inte längre att ställa arbetstillfällen mot miljöförluster och klimatförsämring.

Detta är smärtsamt och kallar på nya sociala säkerhetssystem, till exempel medborgarlön. Den så kallade fria marknaden kan inte lösa problemen som den själv skapat, till exempel genom en marknad för tusentals nya kemiska preparat varje år. Eller Preemraffs miljoner ton av nya koldioxidutsläpp för att dra de sista vinsterna ur oljan under sken av att utsläpp från framtida skogsprodukter skulle vara oskadliga. Allt är illusioner utan förpliktelser i avtal.

Vi förstår att de icke-konservativa politikerna är rådvilla. Hur ens börja inskränka marknadskrafterna? Hur ens kunna tala om ransoneringar av materiell råvaruförbrukning?

Hur ens våga knysta om att ny teknik inte kan svara mot framtidens krav?

Så småningom kan säkert ny teknik ge förbättringar, om kanske 20 år. Då är det tyvärr försent att begränsa de självgående klimatförsämringarna och det globala utdöendet som får ekosystemen att kantra.

Både vi själva och dagens politiker och aktieägare kommer att försvinna innan detta grinar världens barn i ansiktet. En konservativ egenskap hinner kanske återupplivas: sparsamhet.

Erni och Ola Friholt