Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
"Om våra politiker inte kan säkra en hållbar värld försämras ungas livschanser", skriver Uddevallabon Hamza Jamous.

Karantängenerationens framtid står på spel

För fem år sedan antog världens länder i FN handlingsprogrammet Agenda 2030 med 17 globala mål. Om våra politiker misslyckas att säkra en hållbar värld kommer det att försämra våra möjligheter i livet. Därför måste vi göra våra röster hörda.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den 25 september 2015 antog världens ledare i FN resolutionen Agenda 2030 med de 17 globala målen för hållbar utveckling. För första gången fick alla världens länder en gemensam utvecklingsagenda med målet att bland annat utrota hunger och fattigdom, uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män och säkra att den globala konsumtionen och produktionen blir hållbar. Stora framsteg har gjorts de senaste 30 åren men nu hotas utvecklingen.

Redan innan coronapandemin kom signaler om att den extrema fattigdomen och hungern inte minskar tillräckligt snabbt. Nu gör pandemin att tiotals miljoner kastas tillbaka i fattigdom och att miljontals arbetstillfällen går förlorade. För kvinnor och flickor ökar utsattheten för våld i hemmet, försämrad mödravård och barnäktenskap.

När skolor stänger, utbildning försenas eller uteblir och ungdomsarbetslösheten är hög försämras ungas möjlighet till försörjning. Begreppet ”the lockdown generation” eller ”karantängenerationen” beskriver hur pandemin drabbar dagens unga världen över. Även i Sverige är barn och ungdomar särskilt utsatta trots att Sverige är det land i världen som har bäst förutsättningar att förverkliga Agenda 2030 och nå de globala målen.

Agenda 2030 består av 17 mål och 169 delmål som delas in i de tre dimensionerna socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Vissa delmål i agendan fokuserar på ungdomar. Mål 4 handlar om god utbildning för alla. Det möjliggör kvalifikationer för jobb, vilket bidrar till mål 8 om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt – och ett av delmålen handlar just om att främja ungas anställning, utbildning och praktik. Det gör i sin tur att individer och familjer kan ta sig ur fattigdom. Mål 16 handlar bland annat om att minska alla former av våld och att skydda barn mot övergrepp, men också om att säkra lyhört, inkluderande och representativt beslutsfattande.

Kommande generationer ska inte behöva leva i fattigdom. På motsvarande sätt ska mänskliga rättigheter och planetens ekologiska gränser respekteras. Klimatet är en ödesfråga för mänskligheten och ett reellt hot för oss som är unga. En verklig politik för hållbar utveckling handlar om att samordna politikområden och att förhindra målkonflikter med negativ påverkan på uppfyllandet av de globala målen.

Dagens politiska beslut kommer att påverka hur vår framtid kommer se ut. Om våra politiker inte kan säkra en hållbar värld försämras ungas livschanser. I Sverige är ungdomar engagerade i politiska frågor och vill göra skillnad, men våra röster blir sällan hörda. Vi som är unga kan göra en hel del för att påverka, som att lämna in medborgarförslag, engagera oss ideellt, aktivera oss på nätet och skriva debattartiklar. Så får vi politikerna att förstå att Agenda 2030 är vår agenda. Agera du också och kom ihåg: du som är ung har möjlighet att göra skillnad!

Hamza Jamous

Svenska FN-förbundets ambassadör för Globala målen