Orust kommun har skapat oro bland brygg- och sjöbodsägare genom att varsla om dramatiska höjningar av arrendeavgifter.
När det gäller Gullholmens hamn finns det en historisk förklaring till att det alltid blir protester när Orust kommun försöker ändra på rådande förhållande.
I början av 1930-talet skulle en fiskhamn byggas. Statsbidrag utgick endast om marken och vattnet var i municipalsamhällets ägo. Gullholmenborna köpte då med sina skattemedel marken och vattnet under de cirka 50 sjöbodar och än fler bryggor som utgjorde västra sidan av kronoholmen Gullholmen. Säljaren var alltså staten.
På motsatta sidan av Gullholmens hamn, på Lilla Härmanö, var marken, stranden och vattnet i privat ägo. Skutskepparna var den dominerande ägargruppen på denna del av Gullholmens samhälle. Dessa voro så intresserade av att skapa goda förutsättningar för sjöfarten att de utan vederlag lämnade sin privata mark, 5500 kvadratmeter, och sitt enskilda vatten, 30000 kvadratmeter. Fem personer var emot, av 40. Dessa fick sin ersättning med 50 års frihet av hamnavgifter.
De som gav sin mark till hamnbygget ställde sig naturligtvis frågan: ”Om det nu inte byggs någon brygga framför min sjöbod?”. Municipalen svarade med skrivelse, rubricerad: ”Medgivande – ställd till Västerbygdens vattendomstol”, daterat 21 april 1936.
Jag citerar: ”De inom hamnområdet belägna sjöbodar, magasin och bryggor eller delar därav som nu befinna sig å det samfällda mark- och vattenområdet samt berörs av hamnföretaget får kvarstå där de nu står till dess de mark- och vattenområden, varå de äro uppförda, behöva tagas i anspråk för vidare utbyggnad av hamnen, dock att municipalsamhället genom detta medgivande icke åt ägare eller nyttjare medgiver större rätt till nu ifrågavarande mark och vattenområden än de tidigare innehaft.”
Man kan notera att det här inte finns några tidsgränser eller ens antydan om att hyra kan uttagas. Det är ganska självklart med tanke på att man just fått marken och vattnet från de privata givarna på ena sidan hamnen och på den andra med egna medel köpt detta från staten. De utfästelser som Gullholmens municipalsamhälle gjorde 1936 gäller rimligtvis även för Orust kommun, som via Morlanda kommun fått ärva den skuldfria hamnen.
Skrivet av,
Olof Gordon
som sitter i farfars hus och tittar ned på farfars sjöbod och brygga