Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Konservativ upprördhet över socialdemokratisk kamp för rättigheter

Olle Törnquist (S): Det gäller att skapa balans mellan juridik och politik

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik till Henrik Sundström

LÄS MER: Socialdemokraterna motarbetade den liberala demokratin

Henrik Sundström, före detta moderat kommunalråd i min gamla skolstad, har satt kaffet i halsen när han läst mina artiklar om varför det är viktigt för socialdemokrater att försvara den liberala demokratin.

Nästan lika upprörda blir de konservativa när socialdemokrater som Palme försvarat mänskliga rättigheter världen runt.

Det är inget nytt. Satt kaffet (och punschen) i halsen har de konservativa gjort allt sedan de motsatte sig att liberaler och socialdemokrater, speciellt kvinnorna, tillsammans drev igenom den allmänna rösträtten i landet (minns gärna TV serien Fröken Frimans Krig). Nästan lika upprörda blir de konservativa när socialdemokrater som Palme försvarat mänskliga rättigheter världen runt.

LÄS MER: Därför är det bra att isolera SD

Visst råder det olika åsikter om vilken betydelse de olika fundamenten i den liberala demokratin ska ha. Britterna har inte ens en konstitution! Konservativa liberaler har alltid hävdat rättsstatens primat medan socialdemokraterna drivit folksuveräniteten – plus behovet av folkligt deltagande och intresserepresentation.

LÄS MER: Man får inte exkludera människor ur demokratin

Men det finns ingen grundläggande oenighet om att såväl rättsstat som folksuveränitet genom val plus och fri- och rättigheter inklusive jämlikt medborgarskap behövs. Dagens strid bland anhängare av den liberala demokratin handlar mest om huruvida man är för eller emot ordo-liberalismen – det vill säga tesen om rättsligt skydd av marknadens totala dominans.

Den senaste norska maktutredningen varnade för ”jusifieringen av politiken”. Det handlar om att finna en balans. Men en sak är klar: motståndet mot de mänskliga rättigheterna kommer nu från högernationalistiskt håll. Så varför i all världen göra en huvudsak av den interna debatten bland anhängarna av liberal demokrati? När det idag precis som på 30-talet handlar om att stämma i bäcken mot populistisk högernationalism? Och att göra det innan det är för sent. Beror ambivalensen på att moderaterna inte sätter detta i främsta rummet? Vare sig i Sverige eller i det kommande EU valet?

Olle Törnquist (S)

Kungshamn, Professor i Statskunskap och utvecklingsstudier, Oslo.