När kommuner och regioner gått på knäna har regeringen inte stått handfallen utan i stället skjutit till extra statsbidrag som bland annat ska användas till insatser i kommunerna för att vidta ”ytterligare åtgärder för att lindra effekterna i samhället av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19”.
I de delårsrapporter som presenteras nu har många kommuner valt att bortse från detta och redovisar det helt enkelt som ett överskott. Som en ”skänk från ovan”. Det är inte att betrakta läget vi står inför med det allvar och den handlingskraft som krävs.
Coronaviruset har slagit hårt mot redan sårbara grupper. Kvinnor i destruktiva relationer, äldre som inte kan träffa sina nära och kära, barn med olika former av ohälsa och alla som drabbats av sjukdomen som behöver vård och rehabilitering. När smittspridningen nu ökar är det tydligt för alla att pandemin kommer att märkas i samhället under lång tid framöver.
De extra statsbidragen, i många fall tiotals miljoner kronor eller mer, skulle ge oss förutsättningar för ett både akut och långsiktigt arbete. Vi skulle kunna utveckla nya samarbetsformer för stöd till de som behöver det mest, genom kvinnojourer, särskilda boenden, elevhälsan, familjehem och många andra. Vi kan stärka upp det lokala kulturlivet som nu går på knäna.
Det som händer nu har ingen behövt tackla innan oss. Det kräver speciella lösningar, kreativa idéer, engagemang och beslutsamhet. Vi måste göra sådant vi aldrig gjort förut.
Och i en sådan ovanlig situation måste vi både tillåta och uppmuntra åtgärder utanför de vanliga kommunala ramarna.
De extra statsbidragen ska inte investeras i arenor eller i att minska låneskulder. De ska satsas på dig och mig och det som är vårt gemensamma.
Det är att ta ansvar på riktigt, både här och nu och i framtiden.
Karolina Skog (MP)
ekonomiskpolitisk talesperson
Hans-Joachim Isenheim
ordförande Miljöpartiet i Munkedal