Jag har precis kommit hem från en veckas semester, där sol, mat och dryck var i största fokus. En av dagarna tog vi taxi in till en närliggande liten by som endast bestod av hotell och turismverksamhet. Allt som fanns i den byn fanns där för turisterna, för deras nöjes skull. Stereotypiskt och ocharmigt såldes det glass, nordisk mat och överallt erbjöds flätning av hår och karikatyrporträttering.
I brist på annat köpte turisterna de tjänster och prylar som erbjöds, men jag tror att en marknadsundersökning skulle sitta fint. Vad vill den besökande turisten? Uddevalla har under senare tid fått erfara vad invånarna ser som sina kärnfrågor, och det är dit vi vill. I sociala medier blossar debatter och diskussioner kring vår stads framtid och driv, och trots att det bara är skriva ord i en cyberrymd tror jag att det är ack så viktigt att engagera sig i detta, det är om igen – talande för vad vi vill.
Jag tror jag talar för många av oss när jag säger att följande områden är prioriterade:
Vi vill ha fler uteserveringar!
Vi vill ha kvar kulturminnen!
Vi vill ha ännu fler evenemang!
Ja, evenemang. Något jag ofta talar varmt om. Vi har under sommaren fått erfara att en Hamngatufest med kultur, musik, sång, dans och serveringar var något som drog tusentals människor till centrum. Jag tror att många sneglar på hamngatorna med helt nya ögon numera. Vi har berikats med en stor Pridefestival – som också den växer år efter år. Futsal pågår i skrivande stund i Uddevalla, vilket inte bara bidrar till invånarnas glädje utan också sätter Uddevalla på kartan. Motocross-VM har hittat tillbaka, vi kommer att få gung på torget och jag har en känsla av att fler och fler inser fördelarna och framför allt möjligheterna till att skapa evenemang och mötesplatser som faller i god jord.
Och tillbaka till turisten. Som turist i Uddevalla finns vår vackra fjord och all därtill som lockar. Men vi måste också fortsätta än mer att visa såväl turisten som invånare att också centrum erbjuder mycket mer än shopping och restaurangbesök.
Ska vi? Ska vi lyssna lite mer på vad vi vill?
Dotte Nielsen