Både Henrik Sundström (M) och Roger Johansson (L) har nyligen skrivit utmärkta insändare om förvirringen inom Svenska Kyrkan. Jag tillhör en av de 1007 i Uddevalla som lämnade förra året.
2015 lämnade 47000 personer Svenska Kyrkan och hittills i år 38000 (inklusive präster!). Samtidigt lever man i en förnekelsefas och slår vildsint ifrån sig när det avslöjas saker som ohemula resekostnader och agerandet mot kampanjen ”Mitt kors”.
Prästerna kan inte möta människors andliga behov och det visar sig speciellt i traumatiska situationer. Det enda de kan råda en person är att gå in i en kyrka och tända ett ljus!
Kyrkan har en ärkebiskop som verkar mera rörlig i sina åsikter än en vindflöjel. Bland annat påstår hon att kristna tillber samma gud som muslimer. Muslimernas gud heter Allah och är inte kristenhetens Gud!
SveK är en adekvat förkortning på en kyrka som svikit sitt uppdrag att vara ett salt i förruttnelsen och predika en Jesus som är enda vägen till Gud och som dött för folkets synder. Korset som för en kristen är en segersymbol, har av sekulära präster blivit något som provocerar i mötet med muslimer. Man är mer mån om att peka ut riktningen mot Mecka än att stå upp för korset.
Svenska Kyrkan har mer blivit en social miljöinstitution med olika hjälpinsatser, visserligen behjärtansvärt men borde inte vara huvudnäringen, det finns ju statliga och frivilliga organ till det. Präster deltar hellre i Pridetåg och sitter i byggnadskommitté för moskébygge än man ägnar sig åt själavård för sina medlemmar. Kyrkan har tidigare stått för vår svenska ”kulturkristendom”, men dagens skolavslutningar i kyrkan har blivit en parodi likt ”pastor Jansson”.
Göran Åkesson
partilös