Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Man vet väldigt lite om vilka konsekvenser detta kan få”, skriver Carin Ramneskär (M) och Inger René (M).
”Man vet väldigt lite om vilka konsekvenser detta kan få”, skriver Carin Ramneskär (M) och Inger René (M).

Många risker med ett kontantlöst samhälle

Sverige ligger i ”riskzonen” för att bli världens första kontantlösa land, det hävdar forskare från bland annat KTH som ser ett scenario att vi inom fem–tio år har tappat kontanthanteringen i vårt samhälle.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vi vet att cirka 10–12 procent av befolkningen lever i digitalt utanförskap. Det är äldre, personer med olika funktionsvariationer och personer som i övrigt inte har möjlighet att hantera digitala lösningar.

En demokratisk process och en öppen diskussion om kontanter som betalningsmedel är önskvärd.

Riksbankskommittén kom med ett delbetänkande för en tid sedan där det framgår att kontantavvecklingen fram till nu inte föregåtts av grundliga överväganden.

Man vet väldigt lite om vilka konsekvenser detta kan få för Sveriges beredskap, civilsamhället och småföretagen, den äldre befolkningen och grupper med svag förankring i samhället. Med andra ord så har en samhällsbärande infrastruktur nedmonterats på ett ad hoc-mässigt sätt utan tillbörlig konsekvensanalys.

Läser man på Civilförsvarsföreningens hemsida (www.civil.se) under rubrik ”Krislåda” så ingår kontanter som en del av förnödenheterna att ta med i denna låda. När krisen slår till är bland annat strömförsörjningen en sårbar förnödenhet och kontanterna är kvar i uttagsautomaten.

Tänk i ett längre perspektiv, innan det är för sent. Behåll kontanthanteringen.

Inger René (M)

ordförande Moderata Seniorer i Västra Götaland

Carin Ramneskär (M)

Moderata Seniorer Fyrbodal