Verksamheten liknas med ett verkstadsföretag tycker skribenten.
Verksamheten liknas med ett verkstadsföretag tycker skribenten. Bild: Stefan Bennhage

NU-sjukvårdens redovisning går inte att förstå

Vem skriver man för? Inte "Svenssons" i alla fall!

ANNONS

Efter att noggrant läst igenom NU-sjukvårdens årsredovisning får jag intrycket av att det som beskrivs är utdrag från ett varuproducerande Verkstadsföretag!

Den enda väsentliga skillnaden är att om ett privat företag redovisat ett så uselt resultat i sin årsredovisning, med uppräknade problem som saknar relevanta förslag till lösning, så hade aktieägarna strömhoppat från det företaget. Nu är NU-sjukvården ett offentligt företag tursamt nog.

Redan i årsredovisningens inledning förstår man att kostnader, produktion, produktionsresultat, produktionsplanering och statistik över dessa resultat är de förhärskande målen för verksamheten. Dessa benämningar har man väl adopterat från New Public Management och Value Based Health Care! (värdebaserad vård, red anm)

ANNONS

Man får leta länge efter statistik på hur vården fungerat både när det gäller att få människor friska och hur snabbt man lokaliserat sjukdomar och satt in relevanta åtgärder. Det är ju detta som är intressant för oss vårdtagare.

Inte nog med att språket förskräcker med tanke på att det rör sig om behandling av människor som benämns produktionsfaktorer, dessutom finns det en uppsjö av förkortningar som aldrig skrivs ut eller förklaras. Vem skriver man för, inte för Svensson i alla fall?

En del mål är så människofientliga att man baxnar. Exempelvis att patienterna ska lämna vården så snart som möjligt efter operation, där målet är två dagar. NU-sjukvården har avtal med Västragötalandsregionen som kan medföra att om man inte når målen kan man bestraffas ekonomiskt! Att köpa och sälja tjänster internt inom ett företag har prövats inom privat industri men blev likväl som inom offentlig sektor ett fiasko och kunde i värsta fall vara kontraproduktivt !

Utdrag ur årsredovisningen: Personalkostnaderna inklusive bemanningsföretag (inhyrd personal) var för 2018 cirka 121 miljoner kronor (3,7 procent) sämre än budget (skulle man förbrukat mer pengar?). Kostnaden för egen personal var 22 miljoner sämre än budget, bland annat på grund av regionalt politiskt beslut om utökad OB-ersättning. För bemanningsföretag är budgetavvikelsen minus (korrekt beskrivet) 90 miljoner. Övriga personalkostnader var 9 miljoner kronor sämre än budget.

ANNONS

Inte ens en sådan enkel sak som att beskriva i klartext hur man ligger till i förhållande till budget klarar man av!

Att man inte ens kan hålla sig till en klar förklaring hur man ligger till i förhållande till budget gör mig mäkta irriterad. Man skriver sämre och bättre än budget i sammanhang där det är näst intill omöjligt att förstå om budgeten överskridits eller om man höll sig inom ramen för budget. Normalt skriver man minus eller plus eller över eller under om budget så att det klart framgår hur man ligger till. Man har gjort detta i slutet av årsredovisningen när kostnader redovisas. Det var väl så att någon ny medarbetare, ekonom, fick avsluta texterna och skrev tydligt vad som menades!

Man skriver om ”brutet tak” men specifikt vad det innebär får man leta i stjärnorna efter. Att det har med avtal med VGR att göra förstår man men inte så mycket mer.

I årsredovisningen redovisas ett antal problemområden för vilka det anges vaga åtgärder som skall eliminera dessa. Åtgärderna är enbart allmänt hållna och till intet förpliktigande kommentarer. Som ett exempel anger man att orsak till att människor slutar i NU-sjukvården ”Relationsproblem” som en identifierad orsak (SIC). Relationsproblem kan självklart bestå av en mängd olika faktorer vilket kräver att ”Relationsproblemet” bryts ner i mindre beståndsdelar. Det ser jag ingenstans att man ens försöker! Det man eventuellt har tänkt sig som strategi för att tackla problemet ”Relationsproblem” är att kalla in ett antal konsulter som skall hålla kurser i de mest skiftande ämnen!! Det är ju enklast så då kan man åtminstone säga att man gjort något!

ANNONS

Det är svårt att se att man tar problemet på allvar med sjukfrånvaro/avgångar när man bara kallt konstaterar att 3.5 sjuksköterskor/barnmorskor slutar varje vecka året runt! Även sjukfrånvaro på cirka 6.8 procent (6.6 procent av sjuksköterskorna, 9.3procent av undersköterskorna), är i mina ögon från den privata industrin, exceptionellt hög ! I det företag jag arbetade gick larmet om sjukfrånvaron närmade sig 3procent!!

I medeltal gör varje sjuksköterska 67 timmar övertid/år vilket jag bedömer som mycket högt. Då har jag dividerat antal övertidstimmar med hela antalet sjuksköterskor vilket sannolikt inte alls är relevant. Troligen är det ett fåtal sjuksköterskor som står för merparten av övertiden! Detta kan jag inte säga med säkerhet men den statistiken skall enlig lag finnas tillgänglig så att varje individs övertid registreras individuellt!

Något som också tyder på misshälligheter i organisationen är att sjukfrånvaron bland administratörer är så hög, 8.6 procent! Dessutom kan man inte låta bli att förundras över antalet administratörer och ledningsarbetare (chefer), totalt 810 individer. Dividerar man detta med antalet anställda 5 141, så får man att det går en icke operativ individ på var femte anställd!

Att vården överhuvudtaget fungerar beror på engagerad och hängiven operativ personal!

Minskad bemanning (Utdrag ur årsredovisningen) ”För att vara i ekonomisk balans 2019 krävs en minskning med åtminstone 310 nettoårsarbetare exklusive effekter av uppgiftsväxling och minskning av bemanningsföretag, jämfört med läget april 2018. Under kvartal fyra 2018 har det tillkommit ytterligare ökade kostnader och minskade intäkter på grund av regionala beslut om cirka 30 mnkr, exempelvis ökade kostnader för SOS-alarm (se Göteborgsspektaklet med egen larmtjänst!), den regionala kunskapsorganisationen och IT samt minskade intäkter för standardiserade vårdförlopp (SVF). I december 2018 har det skett en minskning med 123 nettoårsarbetare jämfört med april 2018. Verksamhetsutveckling, anpassning av antalet vårdplatser (minska dem eller?), budgettryck och selektiv rekrytering krävs för att minska personalkostnaderna”.

ANNONS

Trots att det alltså är brist på sjuksköterskor/vårdpersonal vilket medför att vårdplatser måste stängas så skall man ytterligare reducera personalen!

Det finns hur mycket som helst att säga om NU-sjukvården men en sak framstår klart, kompetensen att driva en så stor komplex organisation finns inte bland de nuvarande politikerna eller administratörerna/cheferna.

Släng New Public Management I papperskorgen!! Låt professionen styra!

Bengt Johansson

ANNONS