Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Mikael Bjuhr menar att det finns många oklarheter med regeringens utredning om framtidens socialtjänst. Bild: Henrik Montgomery/TT
Mikael Bjuhr menar att det finns många oklarheter med regeringens utredning om framtidens socialtjänst. Bild: Henrik Montgomery/TT

Ny socialtjänstlag ser ut att bli svårtolkad

Den 1 februari går remisstiden ut för synpunkter på regeringens utredning om framtidens socialtjänst, ”Hållbar socialtjänst” (SOU 2020:47).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Utredningen ger inte några svar på hur de svårigheter som rapporterats från socialtjänsten de senare åren ska åtgärdas. Svårigheter som handlar om växande utanförskapsområden, ökad social misär, barnmisshandel och missbruk. När det gäller det andra av socialtjänstens ansvarsområden, äldreomsorgen, så har pandemin blottlagt ett förfärande förfall.

Samtidigt med detta ser vi en flykt från socialarbetaryrket och stora svårigheter att rekrytera ny personal. Man talar om ”hållbar socialtjänst” vilket verkar vara ett uttryck för att kostnaderna ska hållas inom ram. I utredningsförslaget är den tidigare portalparagrafen som bland annat talade om individers och gruppers eget ansvar inte längre ett övergripande syfte med lagen.

Syftet med insatser som försörjningsstöd är förutom att hålla den sökande vid liv också att ”utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv”. Man säger då att:

”Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet”. Varför använder man "får" och inte "ska" om man nu menar allvar med utvecklingstanken?

I 13:e kapitlet sägs att socialtjänstens insatser ska utformas så att den enskilde kan ”känna välbefinnande”. Hur i hela världen ska detta mätas och utvärderas?

I förvaltningsrätten kan vi, om detta blir den nya lagtexten, se fram emot intressanta avgöranden när klienter överklagat beslut under hänvisning till bristande välbefinnande som en följd av socialnämndens beslut.

Man misstänker att utredningen, som letts av den tidigare socialdemokratiska ministern Margareta Winberg, har präglats av hennes speciella syn på kompetens och förmåga till logiskt tänkande. Avslutar med hennes ord citerat ur Länstidningen, 26 augusti 1994:

”Jag tycker om kvotering till exempelvis politiska uppdrag. I vårt parti har vi en sådan regel när det gäller kvinnor och politiska uppdrag. På arbetsmarknaden är det svårare eftersom det krävs viss kompetens för ett visst jobb.”

Mikael Bjuhr

F.d. ledamot i socialnämnden, Uddevalla kommun