Nya avloppsledningen byggs mellan Bua och Varberg
Nya avloppsledningen byggs mellan Bua och Varberg Bild: Annika Karlbom

Obefogat och dyrt va-tvång

Miljön gynnas inte av att fastigheter tvingas in i kommunala avloppsnät.

ANNONS

VA-industrins branschorganisationer kampanjar för en total privatisering av VA-sektorn. Detta kommer speciellt drabba låginkomsthushåll när taxorna fördubblas och anslutningsavgifterna höjs. I storstadsområden får husägarna betala anslutningsavgifter till det kommunala VA-nätet på cirka en miljon kronor, men även i glesbygden uppgår dessa anslutningsavgifter numera till flera hundratusen kronor. Följer man inte kommunens regler väntar höga vitesförelägganden; alternativt tvingas sälja sina hus trots att man inte vill.

Nu dras även myndigheter in i denna härva efter att Havs- och vattenmyndigheten vägrar publicera en rapport från två forskare kring miljö- och hälsofrågor vid små avlopp. En forskning som skulle kunna skydda konsumenterna mot ohemula prishöjningar och onödiga åtgärder.

ANNONS

Nuvarande VA-filosofi innebär att vi blandar rent dricksvatten som är ett viktigt livsmedel och en allt knappare resurs, med toalettinnehållet som är en värdefull växtnäringsresurs för jordbruket och skapar flera problem genom hopblandningen med övriga avloppsfraktioner. Och för att genomföra denna samhällsbyggnadsåtgärd gräver vi dessutom upp hela Sverige, drar ledningar, använder enorma materielmängder samt uppför reningsverk som släpper igenom eutrofierande ämnen där bräddningar – det vill säga avloppsvattnet släpps ut helt orenat – är legio.

Forskarna Lars Hylander, docent Uppsala och tekn. Lic. Peter Ridderstolpe, forskare och praktiker, har genomfört en pionjärinsats om så kallade små avlopp och deras påverkan på miljö och hälsa. Det visar sig nämligen att tiotusentals utdömda, enskilda och småskaliga avloppsanläggningar inte alls behöver vara ett hot mot hälsan eller miljön. I deras rapport, ”Bedömning av självrening och retention i mark vid prövning av små avlopp – smittskydd och fosfor” - framtagen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten – framgår att själva mätmetoderna som i dag används av kommuner vid tillsynen av dessa avlopp inte är tillförlitliga. Relevanta fakta och förhållanden utesluts ur bedömningsgrunderna vilket innebär att husägarna ibland säljer sina fastigheter, helt i onödan.

I en Rapportsändning den 8 juni 2018 beskrevs ett fall där en kommuns inspektörer underkänt en anläggning. Ägaren, Sven-Olof Jansson i Graninge, intervjuades om sitt enskilda avlopp som blivit underkänt av kommunens inspektörer, men som efter laboratorieundersökning visade sig vara tjänligt som dricksvatten.

ANNONS

Fenomenet ”land grabbing” har tidigare förknippats med utlandet, speciellt i stater med icke-transparanta lagstiftningar kring markägande. Nu är vi ett läge där äganderätten till hus och hem återigen kan jämföras med backstugusittarnas osäkra situation; detta trots att dagens husägare äger sin egen mark.

Ulf Jansson

civilekonom och tidigare forskningsassistent på Chalmers Arkitektur

ANNONS