I Västra Götalands län utmärker sig Färgelanda som en av de kommuner som lägger väldigt lite på skolan i förhållande till vad de borde lägga, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet.
I Västra Götalands län utmärker sig Färgelanda som en av de kommuner som lägger väldigt lite på skolan i förhållande till vad de borde lägga, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet. Bild: Karl af Geijerstam

Oroväckande våg av besparingar på skolan

Sveriges kommuner sparar på skolan. Lärarförbundets nya rapport En skola med svångrem visar att en betydande besparingsvåg sveper fram. När resurserna inte håller jämna steg med kostnadsutvecklingen går det ut över både elevernas lärande och lärarnas arbetssituation.

ANNONS

I rapporten tydliggörs de stora skillnaderna i hur mycket olika kommuner lägger på skolan – det finns kommuner som uppenbart lägger alldeles för lite för att de ska kunna klara utbildningsuppdraget. Det minskar elevernas chans till en likvärdig utbildning. Lärarförbundet anser att staten behöver ta det övergripande ansvaret för kvalitet, likvärdighet och resurser i hela utbildningssystemet.

I Västra Götalands län utmärker sig Färgelanda som en av de kommuner som lägger väldigt lite på skolan i förhållande till vad de borde lägga när hänsyn tas till kommunernas strukturella förutsättningar och deras utbildningsutmaningar utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund.

I praktiken har resurserna mellan år 2018 och 2019 minskat med en halv procent vilket motsvarar 600 kronor per elev. För hela grundskolans 1,1 miljoner elever innebär det nära 700 miljoner kronor – kostnaden för 1 100 grundskollärare.

ANNONS

Att besparingar sker bekräftas av förtroendevalda, lärare och rektorer i tre olika undersökningar som Lärarförbundet gjort. När vi frågar våra lokalavdelningar är det en allt större andel nu jämfört med tidigare, som anger att de ekonomiska resurserna till skolorna i kommunen inte är tillräckliga för att möta utbildningens mål. Det är alarmerande.

I en enkät riktad till Lärarförbundets medlemmar svarar nära varannan att personaltätheten och lärartätheten har minskat det senaste året i hela utbildningssystemet. Enkäten visar också att kringtjänster i form av vaktmästeri, elevassistenter, elevhälsa, administrativt stöd och skolbibliotek har minskat på mer än var tredje skola. Slutligen uppger sex av tio skolledare att resurserna har minskat under året trots att det inte skett förändringar av elevantalet.

Vi föreslår att staten snabbt säkrar en tillräcklig finansiering av skolan, bland annat genom:

• Att medel flyttas från såväl de generella statsbidragen som de riktade statsbidragen till ett socioekonomiskt viktat sektorsbidrag för skolan.

• En indexering av statsbidragen.

• En tillförlitlig och långsiktig plan för höjda statsbidrag till skola och utbildning.

• Att justera i hur det kommunala utjämningssystemet fungerar.

Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation. Vi lärare vet vilken skillnad vi kan göra och när vi talar om att Sverige måste investera i utbildning, så talar vi inte bara i egen sak. Det handlar om hela Sveriges framtid och välstånd.

ANNONS

Johanna Jaara Åstrand

förbundsordförande Lärarförbundet

ANNONS