Polisen får allt mer komplexa uppdrag, menar skribenten.
Polisen får allt mer komplexa uppdrag, menar skribenten. Bild: Johan Nilsson/TT

Poliser behöver vara välutbildade

Förre polisen Erold Coleman kritiserar Joakim Bromans tankar om en kortare polisutbildning och får svar.

ANNONS

Replik till ledare 17 november

LÄS MER:Brottsligheten är lokal – det måste polisen också vara

Att uttala sig om yrken och ämnen etcetera, utan att ha kunskap därom är ett mänskligt drag. Undertecknad utgör därvidlag inget undantag, men man bättrar sig med åren och genom livserfarenhet. Man har lärt sig att undvika djupt vatten och tunna isar. Joakim Broman skriver ofta intressanta inlägg med välgrundade och genomtänkta underlag. Men när Broman ger sig in på brottslighetens komplexitet och polisutbildningen, som ett tankeexperiment - nämligen att förkorta polisutbildningen - för att på ett desperat sätt komma tillrätta med en brottslighet, som sedan inträdandet för 20-25 år sedan, inte går att vare sig känna igen eller hantera, då är han verkligen ute på djupt vatten. Bromans receptet för att lösa problemet genom ad hoc - det vill säga att man löser det inte bara temporärt, utan till och med även långsiktigt.

ANNONS

Broman skriver: "Kanske vore det klokt att överväga en bantad version av polisutbildningen som "bara" kvalificerar till yttre tjänstgöring." När man jobbar i yttre tjänst, det vill säga oftast i uniform, har man ingen aning om vad nästa tjänsteuppdrag består i. Uppdraget kan bestå i allt från våldsbrott i alla dess varianter – med svåra brottsdefinitoner och gränsdragningar – till specialstraffrätt, arbetsmiljöbrott, et cetera. Det patrullen samlar in under tidspress skall sedan hanteras av inre befäl eller kriminalpolisjour, för att sedan hamna på en utredningsavdelning. Att brottsrubriceringar därefter ofta ändras betyder långt från alltid om okunskap, utan mera om tillkommande uppgifter eller granskning av lagtext och så vidare. Lagtexten är densamma och bevislärans grunder likaså, oavsett var man jobbar inom polisen. Hur skall då ärenden hanteras när förstahandsuppgifterna kommer från poliser med en förkortad utbildning?

Att jobba i yttre tjänst innebär enorma påfrestningar och till detta skall läggas skiftestjänst, som därutöver även förkortar livslängden. Beroende på läggning och fallenhet brukar de flesta tröttna (läs: förbrukas) efter sisådär 7-8 år till kanske 10-12 år och vill därefter sedan pröva något nytt för att utvecklas. Polisyrket har då fördelen att det finns så många utvecklingsmöjligheter, beroende på fallenhet och nyfikenhet, att det blir räddningen för dem som "förbrukats" av systemet.

ANNONS

Min fråga till Broman lyder: De poliser som har börjat tröttna, redan tyngda av bördan med en förkortad utbildning, skall de först behöva komplettera en bristfällig utbildning och sedan ge sig på nästa utbildningssteg för att "byta" yrke. Broman är definitivt inget dumhuvud, men i detta fall är det bra att hålla sig till sin läst.

Erold Coleman

före detta polis samt lärare på Polishögskola

Svar direkt:

Erold Coleman har intressanta invändningar mot förslaget om en förkortad polisutbildning, som jag lyfte i min text om kampen mot brottsligheten Jag håller med om mycket och vill inte på något sätt förringa svårigheterna med att jobba i yttre tjänst. Men samtidigt tycker jag mycket tyder på att polisutbildningen blivit akademiserad på ett sätt som riskerar att vara kontraproduktivt när det gäller att få ut fler poliser i yttre tjänst och framför allt att få fram betydligt fler poliser i allmänhet. Det verkar jag inte heller vara ensam om att tycka.

Moderaterna har kanske inte föreslagit en förkortad polisutbildning per se, men för inte så längesedan pekade man på behovet av en slags grundutbildning med alternativa påbyggnader. Exakt vilken modell polisutbildningen ska ha kan nog vara föremål för debatt. Det verkar dock finnas skäl att fundera på om polisutbildningen i stort är så ändamålsenlig som den behöver vara i oroliga tider.

ANNONS

Joakim Broman

Liberala Nyhetsbyrån

ANNONS