Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Second-generation dairy farmer David Janssens walks through a pasture as his dairy cows graze at Nicomekl Farms, in Surrey, British Columbia, Thursday Aug. 30, 2018.  It started with President Donald Trump's attacks on Canadian dairy farmers. Then Washington slapped tariffs on Canadian steel, citing national security. There was that disastrous G-7 summit in Quebec. Now it's a new North American free trade agreement that excludes America's northern neighbor. (Darryl Dyck/The Canadian Press via AP) Bild: DARRYL DYCK
Second-generation dairy farmer David Janssens walks through a pasture as his dairy cows graze at Nicomekl Farms, in Surrey, British Columbia, Thursday Aug. 30, 2018. It started with President Donald Trump's attacks on Canadian dairy farmers. Then Washington slapped tariffs on Canadian steel, citing national security. There was that disastrous G-7 summit in Quebec. Now it's a new North American free trade agreement that excludes America's northern neighbor. (Darryl Dyck/The Canadian Press via AP) Bild: DARRYL DYCK

Populistisk våg av veganism och djurrättsaktivism

Köttätande är inte dålig klimatpolitik

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Marcus Olsson skriver (5 december) att det går åt si och så mycket dieselbränslen i köttproduktionen vid jordbearbetning. Men det går åt dieselbränslen om man ska plöja, harva och så även om man istället skulle odla bönor. Det blir i själva verket mindre jordbearbetning om man använder marken som betesmark.

LÄS MER: Därför ska du äta kött från svenskt naturbete

Den öppna jorden släpper ifrån sig koldioxid hela tiden, det är alltså bättre att odla vall för då fångar man på bästa sätt upp koldioxiden.

Att vi skulle komma en bra bit på vägen om vi slutar äta kött är därför ett löjligt påstående.

LÄS MER: Självklart är det bättre att äta mer grönsaker

Kålrötter innehåller i stort sett bara kolhydrater och vatten. Ren bukfylla. De proteiner som finns i kött och fisk är nödvändiga för att utveckla växande människor.

Kött och fisk innehåller dessutom B12, en viktig vitamin. Allt fler drabbas därför av brist på just B12. En del tvingas äta tabletter istället.

LÄS MER: Fel utmåla lantbruket som miljöbov

Proteinpulver som många idrottsmän måste ta, för att inte drabbas av proteinbrist, kommer från animalisk produktion. Veganer som drabbas av proteinbrist rekommenderas att ta proteinpulver. Det framställs från torrmjölk bland annat.

LÄS MER: WWF silar mygg och sväljer kameler

Korna står för fyra procent av växthusgaserna säger Naturvårdsverket. Om kolinlagringen i vallodlingen räknas med, sjunker den siffran till 2-3 procent. Mer än 97 procent av klimatpåverkan från koldioxid beror alltså på andra orsaker än korna.

Vi har 500 000 hektar som det är omöjligt att göra något annat med än att ha betande djur eller slå hö. Dessa marker går alltså inte att använda till produktion av vegetarisk mat.

Om vi ska sluta äta kött i Sverige, och detta ska bli något annat än en symbolhandling, då måste man dessutom sätta in det i ett globalt perspektiv.

Sverige släpper ut 53,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Och de gröna näringarna tar upp 90 procent av detta. Nettobidraget är alltså cirka fem miljoner ton koldioxidekvivalenter.

LÄS MER: Kött är verkligen inte miljövänligt

Kina släpper ut 12 454 miljoner [skribenten skrev först felaktigt miljarder, vilket påpekas i en replik, länk efter detta stycke. Red anm. ] ton koldioxidekvivalenter. USA lite drygt hälften så mycket. Utsläppen i Kina ökar dessutom kraftigt, bland annat på grund av att man investerar i kolkraft.

LÄS MER: Köttätare måste lära sig räkna

Huvuddelen av utsläppen av växthusgaser i Kina och USA, precis som i Sverige, kommer från industrin. Kornas andel är försumbar.

Skulle man trots denna insikt förmå svenskarna att sluta äta kött visar enkel matematik att det aldrig kan bli något annat än en symbolhandling. Det har ingen praktisk betydelse för klimatet. Det är, som så mycket annat i vår tid, ren plakatpolitik.

Man får därför på goda grunder anta att drivkraften i köttdebatten egentligen handlar om något helt annat. Marcus Olsson nämner etiken. Och kanske hör detta hemma i den populistiska våg av veganism och djurrättsaktivism som sprider sig i huvudsak bland ungdomar i storstäderna.

Det är bara att konstatera. Motståndarna till kött fortsätter att levererar den ena lögnen efter den andra.

Börje Berntsson