Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Ronny B Nilsson
Bild: Ronny B Nilsson

Preemraffs utbyggnad går inte ihop med klimatmålen

Känslan är att Preem idag ligger efter i omställningsprocessen

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vi svenskar har bland de högsta koldioxidutsläppen per capita i världen, men vi har också en fantastisk möjlighet att leda omställningen till ett hållbart samhälle. Preem uttrycker en vision om att ” leda omställningen till ett hållbart samhälle” men Preems ansökan om att bygga ut ROCC-anläggningen i Lysekil är främst en fossil satsning som genererar kraftigt ökade koldioxidutsläpp. Faktum är att satsningen varken är förenlig med Sveriges högt ställda klimatmål eller Preems egen vision.

Preem Lysekil sökte 2017 tillstånd för att utöka sin verksamhet i Brofjorden genom att raffinera fossil tjockolja till bensin och diesel samt en mindre del lågsvavligt fartygsbränsle i en så kallad ROCC-anläggning. Beslutet i Mark- och miljödomstolen har överklagats av privatpersoner och organisationer, framför allt eftersom utbyggnaden är fossilbaserad och leder till ökning av koldioxidutsläppen. Naturvårdsverket har föreslagit regeringen att ta över beslutet från Mark- och miljööverdomstolen med stöd av miljöbalken. Som ett svar på detta har Preem justerat ned sin ansökan avseende omfattningen hösten 2019. Till ansökan har Preem då även vidlagt en separat bilaga med ett antal löften/ambitioner som inte är bindande utan gäller under förutsättning att miljötillstånd erhålls och ekonomiska förutsättningar finns. De villkorade löftena, som inte ska förväxlas med ansökan, anger successivt minskade koldioxidutsläpp från omkring år 2025 med mål att nå nettonollutsläpp senast 2040 framför allt med hjälp av infångning/lagring och export av koldioxid.

Ansökan planeras att behandlas av regeringen under 2020. Mark- och miljööverdomstolen bereder ärendet åt regeringen. Naturvårdsverket har i sitt yttrande tagit fasta på Preems klimatlöften om att minska sina koldioxidutsläpp. De har föreslagit regeringen att med stöd av miljöbalken och klimatlagen omsätta dem till bindande begränsningar och successiv utfasning av fossil produktion med en halvering vart femte år samt en tidsbegränsning av tillståndet till 20 år då all fossil bränslehantering ska vara avvecklad. Denna reduktionstakt ligger i fas med klimatlagen och Parisavtalet.

Ett klimatpolitiskt ramverk innefattande klimatmål, ett klimatpolitiskt råd och klimatlag beslutades av riksdagen 2017. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Etappmål 2020, 2030 och 2040 innebär en successiv reduktion av Sveriges växthusgasutsläpp med 40 procent, 63 procent och 75 procent i förhållande till 1990 års utsläppsnivå. Klimatlagen gäller från och med år 2018 och lägger ett ansvar på sittande regeringar att föra en politik och ta beslut som utgår från klimatmålen. Därmed har man implementerat de mål för klimatomställning som antagits av EU och följer Parisavtalet.

Från och med 1 januari 2020 skärpte IMO (International Maritime Organisation) kraven för sjöfarten globalt gällande utsläpp av svavel till luft. Därför kan Preem inte längre sälja sin högsvavliga tjockolja i samma utsträckning till sjöfarten. Den internationella sjöfarten kör nu på bland annat hybridoljor av olika slag och högsvavlig tjockolja i kombination med så kallade skrubbrar, som tvättar avgaserna och på så vis ger lägre svavelutsläpp till luften. Någon brist på tillgång till dessa bränslen verkar inte finnas. Dessutom är sjöfarten i en omställningsprocess där nya fartyg beställs som kan drivas med natur/biogas, metanol/ biometanol samt hybrider med eldrift.

Preems anläggning är det största raffinaderiet i Norden. Man är unik bland annat genom att kunna raffinera rysk råolja med mycket hög svavelhalt. Preems reviderade ansökan omfattar en 60 procent ökning av koldioxidutsläppen och Preem i Lysekil skulle då bli den största enskilda utsläpparen av koldioxid i Sverige med utsläpp motsvarande Köpenhamns. Utbyggnaden kommer också att medföra en fördubbling av svaveldioxidutsläppen och ökade utsläpp av bland annat kväveoxider och bensen som alla har kraftig lokal miljöpåverkan. Den sökta ROCC-anläggningen är tänkt att raffinera den högsvavliga restprodukten tjockolja (HFO), som bildas vid destillation av råolja och som utgör cirka 20 procent av produktionen idag. Processerna är mycket energikrävande och det blir därför höga utsläpp av koldioxid. Preem i Lysekil avser enligt ansökan att raffinera 90 procent av den fossila tjockoljan till bensin och diesel samt 10 procent till lågsvavlig tjockolja för sjöfarten. I ansökan ingår möjlighet att producera biobränslen - HVO, RME, etanol med mera till ca 15 procent utöver nuvarande fossila produktion. I Preems villkorade målsättning om minskade koldioxidutsläpp ingår infångning och lagring av koldioxid med så kallad CCS/BECCS-teknik. Denna är mycket kostsam och ännu oprövad i stor skala. Klimatforskare är idag eniga om att alla utsläpp av koldioxid måste ner och att koldioxidinfångning- och lagring inte ska användas för att motivera nya koldioxidutsläpp som till exempel vid fossil utbyggnad.

Reduktionsplikten, att öka andelen biodrivmedel i transportsektorns bränslen, kan ske med allt större inblandning av biodiesel och biobensin till 69 procent respektive 32 procent till 2030 enligt Energimyndigheten. Idag är cirka 85 procent biodrivmedel importerade till Sverige. Vi har de senaste 20 åren använt oss av etanol och biogas som alternativa drivmedel samt successivt ökat inblandningen av biobränslen för att minska klimatpåverkan. Det är alltså inte en nyhet att vi drastiskt måste minska fossil drivmedelsanvändning och det finns dessutom uppenbarligen en stor potential att redan idag öka produktion av biodrivmedel i Sverige.

Preem har under det gångna året drivit en reklamkampanj i media för att marknadsföra sina gröna ambitioner. Reklamannonserna har ofta liknat faktaartiklar men saknar den objektivitet och källhänvisning som faktaartiklar bör omfatta. Vissa siffror går inte ens att granska. Preem talar sällan om att ROCC-anläggningen enligt ansökan faktiskt till mer än 90 procent är fossilbaserad eller att inga bindande löften om minskad fossil produktion eller ökad förnybar produktion ges i utbyggnadsansökan. Känslan är att Preem idag ligger efter i omställningsprocessen och helst vill köra vidare med ”business as usual” när de istället för att fortsätta och till och med öka produktionen av fossil bensin och diesel, enligt tillståndsansökan, kunde vara en seriös och trofast aktör i klimatomställningen där förnybara drivmedel är huvudfokus.

Mikael Wennergren

Arkitekt och samhällsplanerare, Skaftö

Maria Granberg

Marin ekotoxikolog och miljöforskare, Lysekil