En insändarskribent ska inte få vara anonym vid kritik eller angrepp mot en annan person, tycker Pål Magnusson.
En insändarskribent ska inte få vara anonym vid kritik eller angrepp mot en annan person, tycker Pål Magnusson. Bild: Izabelle Nordfjell/TT

Publicera inte anonyma insändare som kritiserar andra

En evig följetong på Bohusläningens debattsida är de anonyma insändare som skriver kränkande om namngivna personer, men som själva inte behöver stå till svars offentligt på samma sätt som de, som de hoppar på.

ANNONS

Den 6 oktober stod följande om omsorgsnämndens ordförande i Sotenäs kommun i en anonym insändare; ”Det första är att byta ut ordföranden i omsorgsnämnden som saknar kompetens och sympati.” Personen som anses sakna sympati namnges inte, men är ju ändå helt igenkänningsbar på grund av sin position som ordförande i omsorgsnämnden.

LÄS MER:Vem som helst kan förstå att vi är för få på natten

Tidigare hade Bohusläningen egna etiska riktlinjer för att inte tillåta anonyma insändare att kränka andra. Till exempel gav Bohusläningens redaktion mig rätt en gång, då jag ansåg att Sveriges före detta utrikesminister Margot Wallström blivit påhoppad av en anonym insändare på ett felaktigt sätt, enligt Bohusläningens egna etiska regler.

ANNONS

Då jag själv jobbar inom hemtjänsten i Uddevalla kommun har jag i sak inget att säga om insändarens innehåll i övrigt. Jag har själv krävt svar av Uddevalla kommuns socialnämndsordförande Stefan Skoglund i en insändare som berörde den verksamhet jag jobbar i, för en tid sedan. Men då skrev jag självklart under med mitt riktiga namn, så att den jag skrev till kunde få möjlighet att skriva tillbaka i en replik till en verklig person, och inte till ett anonymt ”troll”.

Anonyma insändare ska inte få ta ära och heder av namngivna (se ovan) personer på Bohusläningens debattsida.

Håller ni med på Bohusläningens redaktion?

Pål Magnusson

Uddevalla

Svar direkt:

I de fall som en insändarskribent angriper eller kritiserar en annan person kräver vi i regel att man skriver under med sitt eget namn. Undantag kan göras när det gäller personer i maktposition, som högt uppsatta politiker, då de helt enkelt ska kunna tåla hårdare kritik i sin position som folkvalda. Det kan även finnas skäl till att inte kliva fram med sitt namn i egenskap av anställd och att därmed inte vilja göra sig ovän med ledningen.

Henrik Lundbjörk

Debattredaktör

ANNONS