Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"När regionen säger att kött och mejeriprodukter släpper ut si och så mycket, så har man inte räknat med den kol som lagras när fodergrödorna växer, inte heller i det gräs som växer på betesmarken", skriver lantbrukaren Börje Berntsson. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Regionens klimatbudget bygger på ett feltänk

Regionen har inte räknat med kolinlagringen i sin klimatbudget. Det bekräftas av flera källor. De uppmanar medborgarna att minska sin konsumtion av kött och mejeriprodukter på felaktiga grunder.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

En kärnfråga är hur regionen räknat fram sin klimatbudget. Man har hänvisat till Uppsala universitet och olika forskningsinstitut. Många av dessa institut är sponsrade och jobbar enligt egna uppgifter i gränslandet mellan vetenskap, politik och näringsliv.

Ett exempel är Tyndall Centre i Manchester, som säljer klimatbudgetar och är ett tvärvetenskapligt miljöinstitut som vill vara ”en kanal mellan vetenskap och beslutsfattare”. Regionens klimatbudget kommer alltså ursprungligen från England, och beslutsfattare är miljönämnden i Västra Götaland.

Forskningsinstitutet RISE har hjälpt regionen med siffror. RISE bekräftar att de inte har räknat med kolinlagringen. Man har bara med utsläpp.

Man räknar utsläpp per kilo livsmedel, men tar inte hänsyn till näringsinnehållet, som är en viktig faktor. Livsmedel som mest innehåller vatten gynnas.

Ett märkligt uttalande från regionen är att kolinlagringen är medräknad, men som en global resurs. Man undrar om skolbarnen på Orust ska avstå från att äta kött, bara för att kineserna ska kunna bygga fler kolkraftverk.

Om man hade velat att det skulle bli rätt på sista raden, då hade man tagit med kolinlagringen i ekvationen.

För att räkna ut ett livsmedels klimatpåverkan måste man göra en livscykelanalys. Och då måste den kolinlagring som sker när grödan växer tas med. All animalisk produktion börjar med en gröda, odling av vall eller andra fodergrödor som vete, havre, korn och majs.

Dessa grödor lagrar stora mängder koldioxid. När regionen säger att kött och mejeriprodukter släpper ut si och så mycket, så har man inte räknat med den kol som lagras när fodergrödorna växer, inte heller i det gräs som växer på betesmarken. Räknar man rätt blir jordbruket klimatneutralt eller rent av klimatpositivt. Det finns alltså ingen anledning att uppmuntra folk att minska sin konsumtion av kött.

Det kan inte vara regionens uppgift att förvandla vegansk aktivism till regionpolitik.

Regionens kostråd skadar en hel näring. Man har svikit sitt förtroende och felaktigt pekat ut en av regionens viktigaste näringar som klimatbov.

Kött är det livsmedel som har högst näringstäthet. Sedan kommer mejerivaror och ägg. Havremjölken består till övervägande del av vatten. En procent protein. Och en procent fett, baserat på rapsolja. Så när man dricker havremjölk dricker man vatten. Vanlig mjölk innehåller 3,5 procent fett och 4 procent protein.

Den svenske forskaren Per Frankelius har visat att IPCC bara räknar utsläpp, inte den kol som jordbrukets grödor lagrar. Att minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter från svenska gårdar har därför ingen positiv effekt på klimatet. Ökad konsumtion av svenska livsmedel leder till ökad kolinlagring.

Vägen till en klimatpositiv framtid går inte via en begränsning av kött. Det är ett feltänk, och ett politiskt beslut som skadar en av de viktigaste basnäringarna inom regionen.

Regionen måste därför tänka om. Lyssna på forskningen, exempelvis på Per Frankelius. Hans artikel i Agronomy Journal är vetenskapligt granskad och godkänd.

Börje Berntsson

lantbrukare