Replik till
Anna-Lena Heydar 21 juli
LÄS MER:Heydar svar till Edman 19 juli
Det vore i så fall förfärligt, jag har själv varit politiskt förtroendevald i tio år, i Växjö kommun, och jag vet hur utsatt man är. Och jag menar att vi medborgare bör högakta Anna-Lena och alla andra som ägnar tid och engagemang för att upprätthålla det kommunala självstyret, en kärna i vår svenska demokrati.
LÄS MER:Tondövheten riskerar bygga på politikerföraktet
Samtidigt måste man ju kunna kritisera en ärendehantering som man anser håller sämre kvalitet. Bygglovsärendet kring padelhallen är, tycker jag, ett exempel på detta.
Låt mig bli teknisk ett ögonblick: Bygglovsbeslut ska främst grundas på PBL, Plan- och bygglagen. Samhällsbyggnadsnämndens experter, förvaltningen, lämnar utifrån lagen ett beslutsförslag till nämndens förtroendevalda politiker. Politikerna måste besluta i enlighet med förvaltningens förslag, men bara om en detaljplan finns för området.
Om detaljplan saknas har de däremot ett betydande svängrum att själva göra så kallade lämplighetsprövningar vad gäller avvägning mellan olika intressen, estetik och placering i landskapet med mera. Det är så ”folkviljan”, den lokala demokratin, ska komma till uttryck, eftersom ju partierna representerar olika gruppers intressen i bygden.
Området för padelhallen saknar detaljplan. Kommunen skriver visserligen i sin översiktsplan att när förändringar sker, till exempe genom kompletterande idrottsanläggningar, ”bör en detaljplan övervägas”. Men inget sådant övervägande har gjorts och kommunen har heller inte motiverat varför.
Det finns alltså ingen plan. Politikerna måste därför inte följa förvaltningens förslag slaviskt, tvärt emot vad Anna-Lena Heydar påstod i Bohusläningen i fredags. De kan göra egna lämplighetsprövningar, bland annat enligt följande paragrafer i Plan- och bygglagen:
• Kapitel 2 paragraf 2, som säger att de ändamål som lämpar sig bäst för den ansökta marken ska ha företräde.
• Kapitel 8, paragraf 9, stycke 2, där det stadgas att en obebyggd tomt ”ska ordnas så att betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer”.
Ridklubben och många ortsbor, inklusive uppropet ”Rädda Ljungskile Ridklubb”, har upprepade gånger påmint om de olägenheter för hästarna och verksamheten som uppstår om hallen byggs där. C, KD, L och UP tog detta på allvar och röstade därför nej till bygglov.
Nämndens förvaltning ser dock inga sådana problem utan skriver i sitt förslag att omgivningspåverkan ”bedöms vara begränsad”. Detta tog S, M, SD och MP fasta på och beviljade bygglovet.
”Att inte alla får igenom just sina synpunkter är demokratins grundläggande villkor” , skriver Heydar. Sant! Men ambitionen för en klok kommunal nämnd måste väl vara att ordna ärendehanteringen så att så många parter som möjligt blir åtminstone hyfsat nöjda?
Det finns verktyg för detta i Plan- och bygglagen. Men stället för att använda sig av dem och ta några månaders återremiss för att få ihop en bra slutprodukt, hastade nämnden fram exakt samma beslut som länsstyrelsen hade upphävt veckan innan på grund av jäv. Varför? Hur som helst gynnar beslutet de som snabbt önskar komma igång och bygga, inte minst i ett läge där fler hallar nu planeras i Ljungskile.
Så här hade det inte behövt bli. Nu måste föreningarna själva hitta lösningen, båda är viktiga för bygdens liv.
Stefan Edman