Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Elkedjor Återvinning av elektronikskrot och vitvaror
 Bild: Elisabeth Alvenby
Elkedjor Återvinning av elektronikskrot och vitvaror Bild: Elisabeth Alvenby

Så kan prylsvinnet i samhället minska

Vi måste kunna reparera fler grejer

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den växande konsumtionen är en av vår tids stora utmaningar. I Sverige konsumerar vi som om vi hade fyra jordklot. För att uppmärksamma vår överkonsumtion och vår köp- och slängkultur har vi lanserat begreppet ”prylsvinn”.

Med prylsvinn menar vi all den tid som prylar inte används, eller att de slängs i förtid, inte går att reparera eller är tillverkade för en onödigt kort livslängd. Vi behöver producera färre och mer hållbara saker. Men hur ska vi nå dit? Vi presenterar tre förslag för att minska prylsvinnet.

Samtidigt som utsläppen av växthusgaser inom Sverige har minskat har utsläppen från vår konsumtion ökat i andra länder där produktionen sker. Sverige är bland de länder som belastar jordklotet mest.

Det finns stora klimat- och miljövinster med att producera färre och mer hållbara produkter, och att använda de produkter vi redan har en längre tid. Vi kan reparera, köpa begagnat eller dela det vi sällan använder i stället för att köpa nytt.

Vi som arbetar med att främja nya beteenden och förbättra förutsättningarna för en hållbar konsumtion ser att det behövs flera åtgärder, både i regelverk, i affärsmodeller och konsumtionsmönster för att driva på den förändring som krävs. Vi föreslår tre saker för att minska prylsvinnet:

För det första måste märkning och spårbarhet förbättras. En mobiltelefon väger till exempel mindre än 200 gram men det uppstår hela 86 kilo avfall när den produceras. Detta ”osynliga avfall” gör det svårare för oss konsumenter att göra aktiva val för att minska prylsvinnet. Det behövs tydligare information om produktens samlade klimatpåverkan samt olje-, vatten- och avfallsmängd.

För det andra måste saker hålla länge och gå att reparera. Det behövs tydligare riktlinjer och krav på sakers reparerbarhet och förväntade livslängd. Om det ställs krav på märkning av förväntad livslängd eller beräknad återanvändningsgrad underlättas konsumenternas val.

För det tredje måste ”delning” uppmuntras. Delning av underutnyttjade transporter, ytor och saker är en viktig pusselbit i omställningen till en mer hållbar konsumtion. En bil som till exempel delas genom en bilpool kan ersätta mellan 4 och 13 bilar. Ett annat exempel är borrmaskiner, som i snitt används cirka 18 minuter under sin livstid men lämnar 51 kilo avfall efter sig. De kan också delas.

Regeringen och myndigheterna behöver skapa rätt förutsättningar för att minska prylsvinnet. En åtgärd kan vara att utreda och införa ett fribelopp på 50 000 kronor för privat uthyrning som ger positiv miljöpåverkan, på samma sätt som privatpersoner både kan hyra ut sin bostad, sälja begagnat och bedriva hobbyverksamhet för upp till 50 000 kronor per år.

Vi uppmanar näringsminister Ibrahim Baylan (S) och finansmarknadsminister Per Bohlund (MP) att sätta prylsvinnet på agendan. Kommunerna har också en nyckelroll i att erbjuda lösningar för att invånare ska kunna använda prylar så mycket och länge som möjligt. Kommer Västra Götalands kommuner gå i spetsen för den utvecklingen?

Ola Degerfors

vd Hygglo AB

Liv Fjellander

projektledare hållbar konsumtion, IVL Svenska Miljöinstitutet

Håkan Wirtén

generalsekreterare, WWF

Linnéa Aguero

hållbarhetsansvarig, Blocket

Alexandra Davidsson

generalsekreterare, Föreningen medveten konsumtion Sverige

Henning Gillberg

grundare, Repamera

Lisa Book Taube

head of sustainability, Sellpy