Att ta del av kommunstyrelsens ordförande Samuelssons (S) uttalanden i Bohusläningen 20 februari närmar sig lågvattenmärket. Han försvarar sina chefer och menar att de borde ha fått vaccin först och inte behövt stå på reservlistan.
Med andra ord borde dessa chefer kvala in i fas 1 i kraft av sitt stora ansvar och sin betydelse för verksamheten. Det är kristallklart att de personer som Samuelsson åberopar som förturskategori överhuvudtaget inte nämns i Folkhälsomyndighetens prioriteringsordning. Varför har socialchefen i Uddevalla redan vaccinerats när socialministern väntar på sin tur i fas 4?
Samuelsson nämner också de som ”sliter” med vaccinationerna i Agnebergshallen, men dessa är heller ingen prioriterad grupp och hör absolut inte till fas 1. Här har Hälsobolaget, som anlitats av kommunen att sköta vaccineringen inom äldreomsorgen, missbrukat sitt förtroende och visat på ett osedvanligt dåligt omdöme.
Folkhälsomyndighetens prioritering har åsidosatts genom att bolaget vaccinerar sina vaccinatörer, övrig personal och vissa anhöriga, personal i Agnebergshallen, kommunens chefstjänstemän och vissa politiker. Att både mottagare och utförare av vaccinationen låtit fusket passera, tyder på en osund överenskommelse mellan inblandade parter.
Det är varje medborgares ansvar att hålla sig korrekt informerad, i synnerhet kommunstyrelsens ordförande. I stället raljerar Samuelsson oblygt att han ”inte följt den lokala granskningen av vaccinationerna” och ”jag har slutat att läsa Bohusläningen för flera år sedan”.
Att som högsta politiska representant för kommunen inte hålla sig orienterad om vad som skrivs i stadens lokaltidning är genant och visar på bristande respekt för den allmänna opinionen i kommunen. Kunskapsmotstånd är inte förenligt med en fungerande demokrati.
Ej förvånande framför Samuelsson att han inte har några problem med att den ”hemliga listan” över kommunens vaccinationsprioritering inte lämnas ut. Inte heller får vi veta vem som upprättat listan eller vem som ansvarar för den, men han medger att han har sanktionerat att ”man jobbar på detta sätt”. Han tycks inte bekymra sig över om hemlighållandet av listan kan strida mot offentlighetsprincipen eller tryckfrihetsförordningen.
Om man får signal om att fel har begåtts ska man ha civilkurage nog att erkänna och rätta till detta. Värderingsbärande principer som rättskaffenhet, hederlighet och solidaritet borde fortfarande gälla, även för kommunstyrelsens ordförande. Annars väntar förtroendekollaps.
Slutligen, vilken uppfattning angående kommunens agerande har övriga politiska partier som utgör underlaget för kommunens ledning?
Bergfinn Tveit