Skolverket vill uppfostra - inte utbilda

Den 7 oktober tar Malin Lernfelt i sin krönika upp ett synnerligen aktuellt problem i vårt land, bildningssveket gentemot unga människor och vad detta kan leda till i en nära framtid, ur ett demokratiperspektiv. Jag håller med Lernfelt i hennes uttryckta oro för våra barn och ungdomar som läser mindre och mindre och som går i en skola där böcker "på riktigt" inte är en självklarhet, där förenkling av språket i texter leder till obildning, till ett begränsat språk, till en begränsad förmåga att ta del av och förstå texter eller tal , som du som medborgare i en demokrati förväntas förstå, för att du därigenom ska kunna påverka och inte bara bli ett " lydigt " redskap eller en som inte bryr sig över huvud taget, en som låter andra föra din talan. " Ditt språks gränser är också din världs gränser." ( L. Wittgenstein )- ett citat väl värt att begrunda. En av skolans absoluta huvuduppgifter är just att vidga barnens språkliga gränser genom att väcka lusten att läsa, skriva och tala. Och att vidmakthålla den!

LÄS MER: Bildningssveket är ett demokratiproblem

Röken hade precist lagt sig efter den kanonad av protester som riktades från alla håll mot Skolverket och dess förslag att ta bort bland annat antiken i kursplanen för grundskolans högstadium. Protesterna gav resultat, antiken blir kvar. Så kom häromdagen ett nytt bantningsförslag från Skolverket. Nu gäller det ämnet svenska för årskurserna 7-9. Man vill revidera styrdokumenten här. Nuvarande text " Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter." ersätts med formuleringen " Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor, t ex utanförskap, jämlikhet, sexualitet och relationer."

LÄS MER: Universiteten är inte en arbetsmarknadsåtgärd

Frågar man Skolverket om varför man föreslår denna förändring av formulering, blir svaret att det enbart handlar om en textbearbetning och inte en innehållslig förändring i kursplanen. Nu gäller " värdegrundslitteratur", som en skoldebattör kallat den pragmatiska litteratur som Skolverket här förespråkar. Skönlitteraturens uppgift ska uppenbarligen i första hand vara att uppfostra, att passa riktlinjerna, inte att ge upplevelse, väcka lust och intresse för den sköna litteraturen i alla dess former, i lyrik, dramatik, saga och myt, bakåt och framåt i tiden. Litteraturen ger oss orden, orden får oss att skriva, ger oss möjlighet att våga ge uttryck .

Annika Afzelius

pensionerad adjunkt