Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Åkermark. Det finns för stora osäkerheter om slam för att det ska kunna användas som gödningsmedel.

Sprid inte slammet på åkrarna

Lars Olrog: Slammet innehåller många okända ämnen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Kommunerna i norra Bohuslän tog hösten 2016 ett beslut att, i samarbete med avfalls- och återvinningsföretaget Rambo, låta slammet från kommunala reningsverk gå ut på upphandling till företag som är villiga att ta hand om det mot betalning. Var kommer då reningsverksslammet att hamna? Risken är stor att den billigaste och enklaste hanteringen, att köra ut slammet på åkermark, i många fall blir följden. Tanums kommun har dock klargjort i upphandlingen att slammet från reningsverken i Tanums kommun inte får spridas på åkermark. Övriga kommuner i det aktuella området har inte begärt den begränsningen.

Mat från åkermark där slam från kommunala reningsverk sprids ger en stor osäkerhet, eftersom reningsverksslam innehåller en varierande mängd främmande kemiska substanser, vars giftighet och påverkan på åkermark och gröda i huvudsak inte har testats. Inte minst har mängden mikroplast som finns i reningsverksslam väckt farhågor, bland annat eftersom den för åkermarken så viktiga masken, visat sig vara känslig för dessa substanser, enligt forskare på bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet.

De flesta förstår att vi är utsatta för en hög exponering av en mängd kemiska substanser via luftföroreningar, hushållskemikalier, kläder och andra prylar, samt via livsmedel. Många vill därför försöka minska belastningen av sådana substanser så gott man kan och där man kan. Det är då viktigt att som konsument få klara besked varifrån maten kommer och till exempel om slam från kommunala reningsverksverk spridits där.

Givetvis går det inte att peka ut just användningen av reningsverksslam i jordbruket som den största riskfaktorn vad gäller exponeringen av kemiska substanser, men att i ett läge med en redan hög exponering av främmande och giftiga ämnen ytterligare försämra detta läge, med en diffus spridning av tusentals främmande och giftiga ämnen via slam från kommunala reningsverk till åkermark, tycker vi i Centerpartiet i Tanum är både riskabelt och oklokt. Det är ju där vi och våra barn och barnbarn skall hämta vår mat. Detta förstår konsumenter överlag och kommer troligen, kloka som de är, att köpa den mat som de bedömer som säker ur hälso- och miljösynpunkt.

Vad ska man då göra med reningsverksslammet? Centerpartiet i Tanum har i en motion till riksstämman 2017 föreslagit, att även Centerpartiet centralt skall verka för att metoden att sprida slam från kommunala reningsverk direkt på åkern, ska ersättas med metoder där rena växtnäringsämnen som fosfor skiljs ut från slammet, för att sedan kunna återföras till åkermarken som gödselmedel. Metoderna finns och utvecklingen har kommit långt i flera länder i Europa.

Lars Olrog

Centerpartiet i Tanum