Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

rehabbassängen

Stärk rehabiliteringen efter stroke

Två tredjedelar av de som överlever en stroke har flera år efter insjuknandet fortfarande inte helt kunnat återgå till sitt gamla liv. Dessutom varierar möjligheten att bli fullt återställd beroende på var i landet du bor. Det är dags att satsa på rehabiliteringen efter stroke för att jämna ut skillnaderna, skriver Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I år kommer cirka 4 500 invånare i Västra Götaland plötsligt att tappa kontrollen över sin kropp. Många får svårt att prata, delar av synfältet kan försvinna och på vissa förlamas ena sidan av kroppen. Var fjärde person som insjuknar dör.

Stroke är ett samlingsnamn för en blödning eller blodpropp i hjärnan, och för den som drabbas är läget akut. Lyckligtvis har forskningsframsteg och förbättrad vård bidragit till att dödligheten i stroke halverats i Västra Götaland sedan millennieskiftet. Men även om allt fler överlever så kommer inte alla tillbaka fullt ut. Många strokepatienter får svårt att koncentrera sig, prata och röra sig som vanligt. Ångest och depression är vanligt. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning i Sverige.

I dag lever ungefär 100 000 svenskar med sviterna efter stroke. Vid en tre- och fem-årsuppföljning har två tredjedelar av dem fortfarande inte fullt kunnat återgå till det liv och de aktiviteter som de hade före insjuknandet. För att kunna bli fullt återställd är god rehabilitering en förutsättning – och här kan mycket förbättras.

Enligt Socialstyrelsen finns det tydliga regionala skillnader i strokerehabiliteringen i landet. Exempelvis råder stor variation i tillgången till multidisciplinära stroketeam, där utskrivning och rehabilitering hanteras av specialiserad personal från yrkesgrupper som läkare, fysioterapeuter, dietister och psykologer. För att jämna ut skillnaderna konstaterar Socialstyrelsen också att de individuella rehabiliteringsplanerna bör följas upp mer strukturerat och att samordningen mellan regioner och kommuner måste förbättras.

Möjligheten att bli återställd varierar inte bara beroende på var du bor. Ny forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden tyder även på att män som arbetar i kvalificerade yrken i stora organisationer har bättre chans att komma tillbaka efter en stroke. Nu behövs mer forskning för att bättre förstå vad skillnaderna beror på – och hur de kan avhjälpas.

Faktorer som kön, yrke och bostadsort ska inte få avgöra kvaliteten på vården. Därför uppmanar vi landets regionpolitiker att sätta rehabiliteringen i fokus, så att alla strokedrabbade får samma möjlighet att återgå till ett fullgott liv.

Kristina Sparreljung

generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson

ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd