Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Björshuvudet är halvön i mitten av bilden. Bild: Google Maps

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Staten klarar inte av naturvården

Markägare och LRF: "Det är brist på samråd, dialog och kompromissvilja från myndighetens sida"

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Processen runt reservatet Björshuvudet på Tjörn innehåller många brister. Dialogen med berörda markägare är under all kritik och någon budget för skötseln verkar inte finnas. Därför måste processen startas om från början.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Länsstyrelsen har lagt ett förslag om att ytterligare 452 hektar mark på Tjörn måste skyddas från sina ägare med motivet att ”säkerställa en långsiktig och ändamålsenlig skötsel, då staten har möjlighet att ansvara för skötseln om inte markägare, arrendatorer och djurägare kan eller vill sköta markerna.”

Det ger intrycket av att reservatsbildningen är nödvändig för naturvården och det pekas ut 27 åtgärder, varav 11 har högsta prioritet. Det är ett stort åtagande och vi har frågat om staten verkligen klarar av detta. Svaren är minst sagt luddiga. Vi har inte fått någon kalkyl på hur mycket skötseln kostar, ej heller någon garanti för att pengarna finns.

Det är ett mönster vi känner igen. Västra Götaland har över 500 reservat och tidigare har det konstaterats att planerna inte kan följas på grund av brist på resurser och personal. Nu har visserligen anslagen ökat under några år, men det är mycket som är eftersatt som tar lång tid att ta i kapp.

I fallet Björshuvudet sägs också att skötseln ska ske i samarbete med markägare. Men kritiken från den gruppen är mycket stor. Det är brist på samråd, dialog och kompromissvilja från myndighetens sida och det finns många frågetecken kring hur man egentligen har tänkt när man dragit gränserna för reservatet. Det visar att man inte gjort den nödvändiga avvägningen mellan allmänna intressen – och de enskilda. Något som krävs inför ett reservatsbeslut.

Vi ifrågasätter också nödvändigheten av ytterligare skydd eftersom det i området redan finns flera skyddsformer. Här finns strandskydd på uppemot 300 meter, här finns Stigfjordens naturvårdsområde och två riksintressen (naturvård och friluftsliv). Därutöver regler kring hur jord- och skogsbruk får bedrivas.

Av vilken anledning behövs ytterligare inskränkningar?

Avslutningsvis: Att bilda ett reservat och ta över brukanderätten från markägarna är ett stort ingrepp som staten gör. Då måste det ställas höga krav på att det är motiverat, att beslutet förankras bland de berörda och att myndigheten kan visa att man klarar av skötseln.

Enligt vår mening kan inte Länsstyrelsen visa på detta och därför måste processen startas om med sikte på att hitta en annan väg framåt.

Jan-Åke Karlsson, Tomas Hagberg, Lars-Gunnar Andersson och P-O Köster,

Markägare

Anders Jonsson och Henry Hermansson

LRF Tjörns kommungrupp

Sofia Karlsson

Ordförande, LRF Västra Götaland