Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
"Fullmäktige består under mandatperioden av nio partier varav de flesta inte verkar klara av att styra kommunen, dels på grund av att man inte kommer överens och dels på grund av dåligt ledarskap." Bild: Lasse Edwartz

Svårt att hitta vinnare i den politiska röran i Uddevalla

I två av varandra oberoende och intressanta ledare har Göteborgs-Postens Peter Hjörne och Bohusläningens Karl af Geijerstam spekulerat kring det parlamentariska läget i landet (Hjörne) och i Uddevalla (af Geijerstam) så här halvtid in i valperioden.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För väljarna är det naturligtvis av yttersta vikt att försöka bena ut hur man ska ställa sig när man väl kommer till valurnorna år 2022. De båda ledarinläggen skrapar tyvärr bara på ytan och skapar egentligen mer frågor än svar. Bohusläningen försöker visserligen titta på vilka vallöften som genomförts i Uddevalla, dock utan att fördjupa sig i frågan tillräckligt. I rikspolitiken finns egentligen inga vinnare mer än möjligtvis en makthungrig socialdemokrati som ju lyckades spräcka Alliansen. Detta visade sig med all önskvärd tydlighet när riksdagens talman försökte få ihop en regering vilket så småningom resulterade i januariöverenskommelsen (JÖK:en).

För vår del lämnar vi rikspolitiken därhän med ett konstaterande att det kommer att bli svårt att lappa ihop Alliansen igen och att som C och L göra upp med S och MP känns som landsbygdsbo inte speciellt bekvämt. Det kan, som Hjörne konstaterar, visa sig vid nästa val att de två liberala partierna kommer att få betala dyrt för samarbetet med två regeringsodugliga vänsterpartier. Det känns för många som ett svek. Man konstaterar uppgivet att C med sina rötter på landsbygden kapat sina folkrörelserötter och driver en politik som främst gynnar väletablerade storstadsbor.

Situationen i Uddevalla är om möjligt ännu mer komplex. Fullmäktige består under mandatperioden av nio partier varav de flesta inte verkar klara av att styra kommunen, dels på grund av att man inte kommer överens och dels på grund av dåligt ledarskap. Säga vad man vill om Ingemar Samuelsson (S) men detta har han utnyttjat till fulländning och styr nu kommunen i princip hur han vill. Den styrande majoritetens så kallade programförklaring författades av Samuelsson och endast brödsmulor lämnades till de övriga partierna att tycka till om.

Precis som af Geijerstam konstaterar så får Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna svårt att förklara för väljarna hur det kunde bli så här. Svårast blir det nog för M som verkar vara ett parti i upplösningstillstånd och som trots att man var största parti i den gamla majoriteten inte hade mod, kunskap, ork eller vilja att besätta den viktiga posten som kommunstyrelsens ordförande utan överlät den posten till Uddevallapartiet (UP) som ingen längre vill samarbeta med och som uppenbarligen inte klarade av jobbet.

Att väljarna och kommuninnevånarna är de stora förlorarna på den politiska röran är ställt utom allt tvivel. Men var hittar vi vinnarna när inte något av partierna lyckats infria sina vallöften? Den frågan kanske kan besvaras med ”pengar”. Väljarna bör nämligen veta att det i ett flertal partier varit viktigare att se till att de främsta företrädarna får sin utkomst från kommun och region än att idogt främja sina och sitt partis ideologiska åsikter. Detta är ett stort problem eftersom det är en klåda som tyvärr drabbat samtliga partier.

Till nästa val kan man bara hoppas att väljarna i större utsträckning ser skillnad mellan valet till riksdagen och kommunalvalet. Tyvärr ligger dessa val vid samma tidpunkt vilket gör att man inte fokuserar i tillräcklig stor omfattning på det lokala valet utan i många fall ”blint” röstar på samma parti i samtliga val. Dessutom hoppas vi att man i större utsträckning personröstar. Det är en oerhört viktig markering för att föra fram representanter till fullmäktige som ser till kommunens och därigenom medborgarnas bästa utan att sätta den personliga vinningen främst. Ett slutligt önsketänkande vore också att fler människor engagerade sig politiskt, yngre såväl som medelålders och äldre. Allt för många har suttit allt för länge och bevakat sina positioner. Eller kan det bli så illa att soffliggandet blir rekordstort på grund av minskat förtroende för politik och politiker?

Torsten Torstensson (C)

Roger Johansson (L)

Stig Olsson (C)

ledamöter av kommunfullmäktige Uddevalla