Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Jonas Ekströmer/TT
Bild: Jonas Ekströmer/TT

Sverige behöver kanske en tillsynsmyndighet?

Företagen drabbas hårt av statens lagar och regler

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Alla nationer behöver lagar, förordningar och regler. Dock håller det inte att bara bygga på antalet utan en fortgående revidering behövs. Inte minst för att ge plats åt nya aktuella i ett samhälle som Sveriges under stark förändring. Dessutom gäller det att ha resurser att tillse att lagar och regler efterlevs. Annars skall de inte komma till.

Dagligen får vi genom media veta hur medborgare, företagare och anställda inom den offentliga sektorn , det vill säga hela samhället, känner sig tyngda av de lagar, förordningar och regler som omgärdar respektive verksamhet. Man upplever ett överreglerat Sverige. Ett sådant samhälle blir både obeslutsamt och ineffektivt. Företagen, framförallt de mindre, drabbas särskilt hårt. Det hämmar tillväxten av nya, som är så viktiga für samhällsutvecklingen. De mindre företagen står ju förr inte mindre än 80 procent av alla nyanställningar.

Regeringen är givetvis medveten om situationen. Ett exempel är att kapitalinsatsen för att bilda nya aktiebolag har sänkts tiIl 25.000 kronor Dessutom har regeringen, för att visa att den gör något, uppmanat departement och myndigheter att lämna förslag på förenklingar av regelverket. Resultatet har blivit att de områden som näringslivet upplever som mest betungande och problemfyllda inte beaktats tillräckligt. För att underlätta arbetet har man oftast valt ut de större företagen. Dessa har resurser att själva skapa en särskild administrativ enhet för att leva upp till samhällets krav. Riksrevisionen följde upp vad myndigheterna kommit fram till. Det visade sig då att lagar och förordningar var den stora regelbördan och föreskrifter som myndigheter kan besluta om utgjorde mindre problem. Vad har regeringen gjort för att granska och förändra lagar och förordningar till det bättre? Minimalt, om något.

Vad har vårt överreglerade samhälle fått för konsekvenser? Här följer några exempel.

Obeslutsamhet: De som skall besluta inom såväl privat som offentlig verksamhet känner sig osäkra. Uppfyller jag regelverket? Vågar jag ta ansvar? Skall jag sända ärendet vidare? Framförallt märks detta bland myndigheter, statlig och offentlig, skattefinansierad verksamhet.

Ineffektivitet: Såväl näringslivet som den offentliga sektorn påverkas negativt av all onödig byråkratisk klåfingrighet. Mindre näringsidkare drabbas särskilt hårt och måste ägna stor del av sin tid, även kvällar och helger, fÌir att leva upp till lagar och förordningar. AII verksamhet fördyras och tvingar till utkontraktering, så kallade outsourcing, kostsamma advokattjänster m.m. Problemen har ökat påtagligt sedan den nya EU-förordningen GDPR, databasförordningen, infördes.

Det har framkommit att över hälften av företagens administrativa kostnader beror på all EU lagstiftning.

Exempel från verkligheten: Bostadspolitiken är sedan decennier tillbaka ett omtvistat politiskt område. Bostadsbristen är stor och framförallt gäller detta bostäder som vanligt folk har råd med. Ungdomarna har särskilt svårt att få sitt bostadsbehov tillgodosett. Våra byggkostnader är mycket höga i jämförelse med andra länders. För att komma fram till första spadtaget tar det i genomsnitt 10 år i Sverige jämfört med 3 år i Danmark och Tyskland.

Många är vi som känt frustration över att tullens personal inte haft befogenhet att stoppa utländska tjuvligor vid gränsen utan måste se dem passera obehindrat. I denna tidning den 15 februari tändes ett hopp om förändring. Tullverket, Kustbevakningen och polisen har vid skilda tillfällen påtalat för regeringen missförhåIlandena. År 2006 föreslog en utredning att tullen skulle få de befogenheter som nu diskuterades vid mötet med inrikesminister Mikael Damberg. Han ställde sig positiv och lovade tillgodose deras önskemål om lagändring. I 14 år har regeringen vetat om problemen men inte vidtagit erforderliga åtgärder. Kanske ett bland många rekord i regeringens handlingsförlamning!

På grund av höga kostnader, långt från marknaden och all byråkrati har många företag valt att flytta utomlands für att behålla sin konkurrenskraft och öka effektiviteten. Allt är inte en följd av vårt regelverk Brist på erforderlig yrkeskompetens kan vara en annan orsak. Som delvis en följd av företagsutflyttningen brottas nu finansdepartementet med nya internationella skatteregler. Dessa skulle kunna innebära att Sverige går miste om skatteintäkter på ca 10 miljarder.

För att minska effekterna av ett överreglerat samhälle skulle Sverige behöva en fortlöpande översyn - revidering - ay behovet eller förenklingar av gällande lagar och förordningar.

Kanske en "tillsynsmyndighet" skulle behövas. Eller kan uppdraget utföras av Riksrevisionen? Att tillsätta en utredning är entigt min mening inte nog. Sådana har vi alldeles tillräckligt av!

Lennart Svensson

Uddevalla