Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Med en investering på tio miljoner kan Lysekilsbanan åter användas för godstransporter, vilket skulle kunna avlasta väg 161 och därmed förändra förutsättningarna för Trafikverkets planering att göra vägen trafiksäker. Bild: Karl af Geijerstam
Med en investering på tio miljoner kan Lysekilsbanan åter användas för godstransporter, vilket skulle kunna avlasta väg 161 och därmed förändra förutsättningarna för Trafikverkets planering att göra vägen trafiksäker. Bild: Karl af Geijerstam

Trafikverket lever inte upp till sin egen princip

Varje år investerar staten cirka 25 miljarder i ny infrastruktur. För att avhjälpa ett kommunikationsproblem ska alla tänkbara åtgärder prövas – från det minsta till det mest resurskrävande alternativet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Detta är "fyrstegsprincipen", som Trafikverket lanserat för att spara naturresurser och begränsa statens utgifter.

Avsikten är att förutsättningslöst undersöka om befintlig transportinfrastruktur kan utnyttjas bättre – ett "trafikslagsövergripande perspektiv". Förutsättningarna för ett vägprojekt kan förändras om en del av transporterna överförs till järnväg eller fraktas till sjöss.

Efter en granskning av 170 projekt blev Riksrevisionens slutsats att ”det trafikslagsövergripande perspektivet inte har fått fullt genomslag inom Trafikverket”. Den planerade utbyggnaden av väg 161 i Bohuslän illustrerar kritiken.

Lysekil ligger på Stångenäset med Gullmarsfjorden i sydost, Åbyfjorden i nordväst och Skagerak i väster. Väg 161 går från Lysekil österut via Rotviksbro mot Uddevalla. Det är den tolv kilometer långa sträckan mellan färjeläget vid Gullmarn och Rotviksbro som nu diskuteras.

LÄS MER: Regionen borde söka EU-bidrag för bättre tågtrafik

Vägen är sju meter bred och dygnstrafiken är drygt 5 000 fordon med tio procent tung trafik. Problemet är att vägen upplevs som otrygg. Det saknas gång- och cykelvägar och möjligheter att säkert korsa vägen. Bussresenärerna måste gå längs vägkanten till hållplatserna.

Lysekilsbanan, en elektrifierad järnväg, utnyttjades för godstransporter via Lysekils hamn fram till 2010. Enligt Trafikverket kan godstransporter återupptas på banan mellan Lysekil och Göteborg via Munkedal och Uddevalla efter en investering på tio miljoner.

Styckegods, som kommer sjövägen till Lysekil, fraktas nu vidare med lastbil. Med ett trafikslagsövergripande perspektiv kan Lysekilsbanan öppnas för godstransporter och senare även för persontrafik. Det skulle reducera belastningen på väg 161 och därmed förändra förutsättningarna för Trafikverkets planering.

LÄS MER: Vill utreda trafik på Lysekilsbanan

Om en del av trafiken överförs till Lysekilsbanan kan problemen på väg 161 lösas med mindre omfattande säkerhetsåtgärder och en utbyggnad av gång- och cykelvägar för totalt 150 miljoner. Men, Trafikverket tar fasta på vägalternativ för 340, 600, 780 och 1 090 miljoner.

Riksrevisionens kritik går igen även här: Trafikverket ser den billigaste lösningen ”som ett komplement till dyrare åtgärder, inte som ett alternativ.”

Meningen med fyrstegsprincipen och det trafikslagsövergripande perspektivet är att spara naturresurser och begränsa statens utgifter men Trafikverket lever inte upp till detta i praktiken.

Mats Fägerquist