Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vem pratar med vem? Trafikverket hävdade att verket inte har fått svar på frågor, men debattören hävdar att det är Hallinden Terminal AB som inte fått svar på sina. Bild: Lasse Edwartz

Trafikverket sätter käppar i hjulet för Lysekilsbanan

Oändlig byråkrati och olönsamma projekt slukar miljarder

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Trafikverket TRV försöker försvara beslutet att dra in underhållet av Lysekilsbanan i ett debattsvar 31/8. Men det är inte mycket som stämmer och läget är fullständigt låst mellan verket och de företag som vill använda banan.

LÄS MER: Därför drar vi in underhållet av Lysekilsbanan

Järnvägsförordningen (2004:526) och ändringen (2011:1117) strider dessutom mot klimatlagen vad gäller bannedläggningar och har blivit helt omodern. Ett politiskt omtag hade behövt göras inte minst gällande Lysekilsbanan.

LÄS MER: Slutet för Lysekilsbanan?

Det är obegripligt att företagsinitiativ, som ger effektivare transporter och minskade klimatutsläpp, inte tas emot med öppna armar av TRV. Efter stormen Gudrun och de därefter snabbt beslutade och byggda virkesterminalerna ville ett par åkeriföretagare bygga en virkesterminal i Hallinden vid Lysekilsbanan på samma sätt. Man hade marken och köpte dessutom in nödvändigt materiel som räler, slipers och växel för att själva bygga terminalen på kort tid. År 2012 ansökte Hallinden Terminal AB hos TRV om att få ansluta sin blivande virkesterminal i Hallinden till Lysekilsbanan. Detta har de aldrig fått svar på!

LÄS MER: Inget mer underhåll av Lysekilsbanan

I stället har verket ständigt satt käppar i hjulet för bolaget liksom för andra kunder som velat utnyttja banan. Tack vare statens gamla nedläggningspolitik körde projektet fast i TRV:s byråkrati när verket trots allt ville fullfölja nedläggningen av Lysekilsbanan. Efter att under sju år ha drabbats av verkets motstånd, lögner och ständiga fiffel för att stoppa bygget av terminalen börjar många undra hur detta kan tillåtas.

Transportnäringen kan mer om marknaden än TRV och vet att en långsiktig satsning på en välskött Lysekilsbana skulle ge stor efterfrågan. Men verkets agerande har gjort det omöjligt att utnyttja banan. Verket använder dessutom skattemedlen på ett ineffektivt sätt där de gör minst nytta enligt transportforskare! Oändlig byråkrati och olönsamma projekt slukar miljarder när effektiv verkstad och mer tågtrafik i stället hade lett till bättre ekonomi för verket. Rustades Lysekilsbanan och norra Bohusbanan upp med exempelvis klimatmedel och TRV lät både person- och godstågtrafiken utvecklas på samma sätt som i andra delar av landet skulle det ekonomiska resultatet för verket bli bättre än vid nedläggning av Lysekilsbanan. Banavgifter och drygt halverade kostnader för banunderhållet skulle ge mer pengar till andra banors underhåll. Eftersom banorna är elektrifierade skulle klimatutsläppen också minska.

LÄS MER: Nu tas bommarna ned på Lysekilsbanan

Det är oförskämt av TRV att hävda att Lysekils kommun kan ta över banan när kommunen då skulle få överta alla kostnader för underhållet, driften och framtida investeringar. Något som är fullständigt omöjligt för Lysekil. Lika illa är det att hävda att verket kan pröva att återuppta underhållet bara en kund vill använda banan när allt är riggat för att hindra detta. Lysekils hamn har inte haft möjlighet hitta en kund som på TRV:s omöjliga villkor kan utnyttja banan. Att Västra Götalandsregionen inte kan önska sig persontågtrafik på banan när den förutsätts läggas ned och toppfarten bara är 40 kilometer i timmen vet verket.

Vad gäller timmerterminalen behövs ingen upprustning av vägnätet, däremot behöver anslutningar till terminalen byggas vilket kan ske på flera olika sätt. TRV tog fram ett utkast till avsiktsförklaring om detta men av någon anledning blev det stopp i processen. Någon slutlig version som kunde undertecknas blev aldrig skriven och Hallinden Terminal AB fick aldrig ens se utkastet. Det är också pinsamt när verket hänvisar till en sju år gammal utredning om virkesterminaler från Kommunalförbundet Fyrbodal som pekar ut andra platser än Hallinden. Vad har hänt? Ingen part vill bygga nya terminaler utan skattefinansiering och resultatet är talande. Trots marknadens behov har ingen ny terminal byggts i Fyrbodal under det senaste decenniet.

Jan Du Rietz