Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/5

Trimma inte bort blommorna!

Fjärilen tackar oss för att vi inte har perfekta trädgårdar

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I denna ljuva sommartid,

gå ut min själ och gläds därvid.

Från tidig otta till särlatid

det knattrar över nejd och lid.

Då är det trimmern som tar strid

mot varje strå, och stör vår frid.

Semesterfolket har just anlänt till min gröna ö, och gör nu sin kortlivade kampinsats med sina trimmermarodörer mot smörblomma, prästkrage, rölleka och vajande gräs, som växer på den plats de själva har valt, men ändå fel. Det skall vara ordning i naturen – människans ordning. Att semesterfolkets tid trots allt är ack så kort förstår man av, att de ofta förflyttar sig springande genom den vackra strandskogen nedanför – särskild de i yngre medelåldern med välbyggda kroppar. De mer överviktiga, som kanske borde röra sig lite mer, verkar inte ha samma brådska. Snart är dock semestern till ända för det arbetande folket, och örterna får återta sina utvalda platser igen.

På semesterfolkets tomter irrar nu gräsklipparrobotarna planlöst omkring. Tyst och diskret knaprar de i sig ytterligare någon millimeter strå av den redan väl snaggande gräsöknen, och ve den vitklöver som försöker sticka upp sitt lilla blomhuvud. Det mesta växer ovanligt frodigt i år, och som en stilla protest sparar jag denna sommar extra många prästkrage-, klöver- och blåklockerefuger på min egen matta. En skogsgräsfjäril fladdrar med sina röda vingband ett extra varv runt mitt kaffebord under björken, som om den vill säga något. Jag inbillar mig att det kanske handlar om någon form av uppskattning. Vem vet.

Sture Boström

Uddevalla