Utmaningar som pandemin och klimatförändringar har visat oss att vi alla är beroende av varandra. Det som händer lokalt påverkas av, och kan bidra till, globala utmaningar och lösningar. Exempel på detta är Unescos världsarv i Bohuslän, ett arbete vi behöver bygga vidare tillsammans.
I år firar FN-organet Unesco 75 år. Sverige har varit medlem sedan 1950 och Unesco finns idag över hela Sverige. I Bohuslän finns världsarvet Hällristningarna i Tanum som består av drygt 600 hällristninglokaler från bronsåldern. Tanums hällristningsområde är ett enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet. Sammanlagt finns ett 50-tal Unesco-relaterade verksamheter, från världsarv till forskningscentrum, i Sverige.
Sverige är idag en av de största givarna till Unesco och organisationen är en viktig plattform för Sverige i det globala arbetet med till exempel jämställdhet, yttrandefrihet och hållbar utveckling. Men vad innebär egentligen medlemskapet på lokal och regional nivå runt om i Sverige?
Bland annat bidrar Unesco-verksamheterna till att bevara värdefulla kultur- och naturmiljöer, skapa förutsättningar för dialog samt att utveckla internationella samarbeten. En studie gjord i Storbritannien ger en fingervisning om vad Unesco-samarbetet kan betyda lokalt - i Storbritannien genererar verksamheterna 1.5 miljarder kronor varje år. Mycket av detta härrör från inkomster från människor som väljer att resa till världsarv och andra Unesco-områden. Pengarna tillfaller därför lokala aktörer. Studien visar också på positiva effekter för samhället i stort.
Varje år kommer mer än 100 000 människor till Bohuslän för att besöka Tanum. För att kunna följa upp och utvärdera besöksutvecklingen har världsarvet startat ett monitoringarbete. En del i arbetet utgörs av besöksräknare som placeras ut vid världsarvets fyra stora besöksristningar: Vitlycke, Aspberget, Litsleby och Fossum.
I monitoringarbete ska även bevarandet av hällristningarna utvärderas med hjälp av 3D-skanning vars höga noggrannhet gör det möjligt att läsa av eventuella förändringar i ytskiktet på hällristningarna. I uppföljningen ingår bland annat att studera om det går att se olikheter i bergytans förändring beroende på hällristningarnas läge över havet och om nedbrytningen därmed kan kopplas till tiden de varit exponerade för väder och vind.
Unesco-verksamheterna och det arbete som utförs i anknytning till dem bygger nästan uteslutande på ett stort lokalt engagemang. Utan de viktiga insatser som görs av ideella organisationer, lokala myndigheter och eldsjälar skulle de inte finnas idag. I Tanums världsarv är det främst kommunen, Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen i Västra Götaland som finansierar arbetet.
Under de senaste 75 åren har mycket skett inom det svenska Unesco-arbetet och vi ser nu fram emot att utveckla arbetet lokalt, nationellt och globalt. Det lokala engagemanget kommer att fortsätta att vara grundbulten i det arbetet.
Anna-Karin Johansson
Generalsekreterare Svenska Unescorådet
Lars Jacobzon
länsstyrelsen Västra Götaland, ordförande förvaltningsrådet Tanum världsarv