Min bild av mötet satte jag på pränt i en "fredagskrönika" på min Facebook två dagar efter KS-mötet. ”I budgetdebatten var vi naturligtvis långt ifrån överens. Men beslutet att satsa ”allt” (kosta vad det kosta vill) för att får stopp på de stökiga ”gängen” i kommunen, där rådde det fullständig enighet. Där finns det inte plats för politiska utspel (tycker man).” Den parentes jag avslutade med, ”tycker man” är inte tillkommen av en tillfällighet eftersom jag hade på känn att ”oppositionsrådet” ville markera splittring hellre än enighet i denna viktiga fråga. Och så blev det.
Att politiker använder sina egna tillkortakommanden för att ta politiska poäng är mer regel än undantag. Tillkortakommandena i detta fall är årtionden av neddragningar av förebyggande verksamheter i kommunen. Nog om det, men detta skuldberg kan sammanfattas, på lokal nivå med ständiga besparingar/nedskärningar och en konstant politisk ”kritik” mot inte minst socialnämnden för att inte ”hålla budget”. Där kan varken det hela eller det 75 procentiga kommunalrådet svära sig fria. På nationell nivå är det en på kommunerna övervältrad och misslyckad integration som bär stor skuld.
Kommunalråden föreslår i artikeln ”Fler fältassistenter och ökade öppettider på fritidsgården”. Och att ”vi måste identifiera vilka dessa ungdomar är och söka upp dem och deras familjer”. Bra! Men visst har vi vetat detta långt innan det blev akut. För nu är det akut. Tioåringar som är totalt utflippade. Tonåringar som drar runt i gäng och ställer till jävelskap, snattar, rånar och vandaliserar. Det är ingen normal pubertal problematik. Att merparten är invandare/flyktingungdomar är inget att sticka under stol med. Integration i ett samhälle där klassklyftor är en fundamental beståndsdel är ingen enkel fråga. Men vilken sida av denna klyfta många invandrarungdomar riskerar att hamna är desto enklare att begripa.
Verksamma fältassistenter, öppna fritidsgårdar och civilsamhällets, inte minst idrottsföreningarnas insatser är ovärderliga. Vi har uttryckt detta, ”att motverka negativa gängbildningar” i åtskilliga motioner och budgetyrkanden genom åren, sedan tidigt 90-tal. Det som är kriminellt måste beivras, det är polisens uppgift. Det som är socialt oacceptabelt måste åtgärdas med närkontakt med ungdomarna i fråga och deras familjer. Det finns åtskilligt med frustration lagrad hos medborgare som känner otrygghet och vanmakt. Den måste politiken ta på allvar. Om vi inte får fatt i problemen på kommer ytterligare gäng att bildas. Kriminalitet är inte en fråga om etnicitet som det medborgargarde som trampar i farstun och vräker ur sig på Facebook vill ge sken av.
Yngve Berlin (K)
kommunstyrelsen Lysekil