Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bild: FREDRIK PERSSON / TT

Utvidgningen har varit en framgång för Europa

Gunnar Hökmark (M): Vi ska inte stänga dörren för nya medlemsländer.

Valet till Europaparlamentet närmar sig och med det en tävling om att vara den som vill tygla Europasamarbetet mest. En del talar om EU som om det vore ett husdjur att förhålla sig till, eller som LO som vill ”ta tillbaka kontrollen”, och bortser från att Europaparlamentet är en förutsättning för att inom olika områden forma den politik Europa behöver. Det är den politiken och de vägvalen valet handlar om.

Samtidigt framförs en tanke om att inga nya länder ska ges möjlighet till medlemskap, kanske i tron att EU blir lättare att hantera med färre medlemmar. Den typen av föreställningar är fel. Utvidgningen är och har varit en framgång för Europa. Möjligheten till ett medlemskap i den Europeiska unionen motiverar demokratiarbete i länder som annars riskerar att gå i auktoritär riktning.

Tidigare kommunistiska planekonomier, som de baltiska länderna, är i dag demokratiska marknadsekonomier som självklara medlemmar i EU. Estland, Lettland och Litauen hade varit lydriken till Ryssland utan medlemskapet. Putinregimen har gång på gång utfört påtryckningar och cyberattacker mot de baltiska republikerna men har inte startat krig, något som har gjorts mot både Georgien och Ukraina som står utanför den europeiska och den transatlantiska gemenskapen.

Serbien är ett land som aspirerar på ett medlemskap i EU. Möjligheten till medlemskap har inneburit reformer för mer av demokrati, rättsstat och små steg mot försoning med sina grannländer, även om mer behöver göras för att Serbien ska bli en fungerande demokrati, vilket i sin tur är viktigt för att säkra freden i denna del av Europa.

I förlängningen kan även länder som Georgien och Ukraina, länder som i dag är långt ifrån att kunna ansöka om ett fullvärdigt medlemskap, komma att bli aktuella för medlemskap. Vi ska inte stänga dörren för dem att en dag bli det, om de utvecklas till starka demokratier.

Ukraina har under de senaste 15 åren haft två fredliga revolutioner där folket rest sig upp mot presidenter som velat föra landet bort från Europas demokratier och närmare Ryssland. Utan närmandet till EU hade det inte inträffat då incitament hade saknats. Det hade ökat Putins möjlighet att utöva påtryckningar mot EU:s medlemsländer.

Givetvis ska EU inte sänka kraven på medlemskap och mer behöver göras för att garantera att demokratin och rättsstatens principer värnas även bland nuvarande medlemmar, men dörren för nya medlemmar måste alltid finnas öppen för de länder som lever upp till kraven. Utvidgningen av EU är nämligen långt ifrån klar.

Gunnar Hökmark (M)

Europaparlamentariker