Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

GÖTEBORG 20190501 Vänsterpartiet partiledare Jonas Sjöstedt (V) förstamajtalar på Gustav Adolfs torg i Göteborg. Foto: Adam Ihse / TT / kod 9200 Bild: Adam Ihse/TT

Vänsterpartiet i armkrok med kommunister

Vänstern har det inte så lätt med balansgången.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Så var de där igen – de våldsbenägna. Vänsterpartiet marscherar med sina röda fanor på förstamajtåget i Umeå i armkrok med ”kommunistiska partiet” och organisationen ”Revolution” som båda vill avskaffa den parlamentariska demokratin i Sverige, och är redo att använda våld för att uppnå sina syften. Jonas Sjöstedt uppträder själv på en affisch inför EU-valet som visar reklam för Antifascistisk aktion, AFA – vilka även de tillhör den våldsbejakande delen av vänstern och som tillsammans med islamismen och vitmaktrörelsen, i Säpos årsbok 2018, utpekas som det största hotet mot den svenska demokratin. Affischerna har efter Aftonbladets avslöjande visserligen makulerats i tysthet, men partiet tar det antidemokratiska budskapet med största ro.

”Det är inte ett problem att folk är antifascister (…)” säger partiets kommunikatör. Man kan undra om även den svarta IS-flaggan kunnat passera i partiets antifascistiska kamp. Men usch, som du tänker! Detta vårt godhjärtade parti som bara vill ge våra barn gratis glasögon och skapa rättvisa i landet genom att ta de rikas pengar. Inte kan väl någon anklaga oss för sådana hemskheter. Vi står ju alla på den rätta sidan och är så härligt antifascistiska, kamrat.

Vänstern har det inte så lätt med balansgången. En del inom partiet tycker uppenbarligen att alla medel och alla kamrater är godtagbara i kampen mot kapitalismen. Ändamålet får helga medlen. Partiet vill så gärna framstå som ekonomiskt och politiskt pålitligt, och ordet ”kommunist” i partinamnet har sopats under mattan. Men sanningen är att vänsterpartiet aldrig gjort upp med decennier av diktaturslickande, senast med sin lovprisning av kommunistdiktator Hugo Chávez, han som lyckades riva ner demokratin i Venezuela.

Jonas Sjöstedt har haft många chanser men alltid föredragit att lägga locket på istället för att en gång för alla rensa ut och klart ta avstånd från våldsextremismen inom vänstern, vilket tyvärr ger partiet i sin helhet en tveksam demokratistatus.

Sture Boström

Uddevalla