Vänsterstyren levererar inte bra skolresultat

Tyskland ger oss facit om vilken sort skola som har positiv utveckling i Pisa-undersökningarna

ANNONS

I en ledarartikel om skolan den 27 december skriver Joakim Broman (JB) ”att Sverige ännu en gång klättrar i den internationella Pisa-undersökningen. Kraftiga förbättringar har skett sedan bottennoteringen 2012”. Han ger därmed näring åt den osanna nyheten som spreds den 3 december via SR P1 i en form, som närmast liknade en klang och jubelföreställning med utbildningsminister Anna Ekström och Skolverkets GD Peter Fredriksson i centrum.

LÄS MER:Skolan behöver ett starkt fokus på kunskap

Pisa-testet mäter 15-åringars förmåga i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. För Sveriges del hade resultaten såsom de presenterades förbättrats marginellt men inte signifikant säkerställt och låg nu över snittet för OECD på samtliga tre områden, huvudsakligen beroende på att de genomsnittliga resultaten för hela OECD i Pisa-testet sjunkit. Ett orosmoment, som underströks av Skolverkets generaldirektör, var att så många som 18,4 procent av de svenska eleverna hamnade under nivå 2, vilket signalerar att de inte klarar av att ta del av undervisningen på högstadiet. Slutsatsen var att Sverige var på rätt väg, men att mer resurser måste satsas på elever med invandrarbakgrund.

ANNONS

LÄS MER:Än finns orosmoln på skolhimlen

Vad som undanhölls, var att bara 85,7 procent av de uttagna eleverna fick delta i Pisa-testet. 11,1 procent hade så dåliga kunskaper att de inte bedömdes klara av att göra testet. Resterande 3,2 procent deltog inte ens i undervisningen på högstadiet. I Tyskland, som liksom Sverige, tagit emot många invandrare, gjordes en annan bedömning. Där deltog 99 procent av eleverna. Till detta kommer att 13,5 procent av de svenska eleverna, som var uttagna, inte infann sig för att göra testet. Erfarenhetsmässigt är det de svagpresterande eleverna, som uteblir vid provtillfällen i skolan. Åtminstone hälften av dem kan därför förväntas ha gjort dåligt ifrån sig om de deltagit. Räknas bortfallet av elever med i redovisningen, hamnar Sverige i det absoluta bottenskiktet av de deltagande OECD-länderna och kommer förmodligen bli kvar på den nivån under överskådlig tid med de skadeverkningar som följer. Ett fortsatt inflöde av människor, varav en stor del har ingen eller nästan ingen utbildning, kan väntas. Bara 2019 fick 122 000 människor uppehållstillstånd i Sverige.

JB har däremot rätt att i att Sverige måste satsa på kunskap i skolan. Tysklands resultat visar tydligt på detta. Förbundsländerna Sachsen och Bayern, som lägger vikt kunskapsinlärning, når studieresultat i klass med Estland och Finland, medan de vänsterstyrda förbundsländerna Berlin, Hamburg och Bremen, som satsar på de svagpresterande eleverna, erhöll svaga resultat för samtliga elever. Vårt grannland Estland, som är det land som presterade bäst av OECD:s deltagande medlemsländer, borde vara den förebild, som kan få den svenska skolan att lyfta. Men, för att nå dit måste våra politiker göra sig kvitt flera av sina ideologiska skygglappar, när det gäller skolan.

ANNONS

Leif Uddgren

ANNONS