Replik till Eva Lecerof 16 juni
Det är 50 år sedan den israeliska ockupationen av Palestina inleddes och för att uppmärksamma de fattiga kvinnornas situation på Västbanken skrev jag en debattartikel. Jag var angelägen om att skriva för kvinnornas skull, för att Sverige ska fortsätta stödja fredsprocessen och öka biståndet till just de kvinnliga bönderna i Palestina.
Eva Lecerof går i svaromål (Bohusläningen 16/6) med ett försvarstal för Israel.
Den palestinska staten har ett omfattande arbete att göra för att kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt är dess makt kringskuren, då större delen av Västbanken i realiteten kontrolleras av Israel. Det handlar inte bara om bosättningarna, utan hela Area C, som utgör 61 procent av Västbanken.
Jag följer ingen mall för beskrivningen av konflikten. We Effect har arbetat på Västbanken i många år. Vi arbetar aldrig, som Eva Lecerof antyder, med hatpropaganda. Vi arbetar med stöd till fattiga palestinska bönder som har svårt att få bevattning på sina åkrar och därmed mat på bordet. Vår enda agenda är att minska fattigdomen.
Det här är en oerhört svårlöst konflikt, där båda sidor har ett ansvar att lyssna på varandra och söka försoning.
Låt mig låna några ord av den israeliske författaren Amos Oz, som menar att konflikten inte är en kamp mellan gott och ont, utan snarare ”…mellan rätt och rätt, en kollision mellan ett mycket kraftfullt, mycket djupt, mycket övertygande anspråk och ett annat mycket annorlunda, men inte mindre övertygande, inte mindre kraftfullt, inte mindre mänskligt anspråk.”
Bara med en sådan tanke som utgångspunkt, ett erkännande av sina egna tillkortakommanden och en ödmjukhet inför en annan syn på konflikten, kan vi komma närmare freden. Och då kommer också de fattiga kvinnorna i Palestina att få ett bättre liv.
Anneli Rogeman
vd biståndsorganisationen We Effect