Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Jordbruksverkets växtskyddsrådgivare bevakar drygt 1 000 fält varje vecka inom både lantbruks- och trädgårdsnäringen", skriver Sara Ragnarsson. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Våra rådgivare jobbar för en giftfri miljö – medel måste utvärderas

Alla yrkesmässiga odlare i Sverige måste uppfylla de krav som finns i EU:s lagstiftning om hållbar användning av växtskyddsmedel.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik till Rune Lanestrand

LÄS MER: Statliga rådgivare propagerar för växtgifter

Genom att kombinera olika typer av åtgärder kan odlarna bekämpa ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter i sina odlingar. Det kallas integrerat växtskydd, IPM (Integrated Pest Management).

Målet med integrerat växtskydd är att:

• minska riskerna för angrepp av växtskadegörare

• minska behovet av att bekämpa dem

• när det finns behov av att bekämpa ska medel som är så målspecifika, effektiva och skonsamma som möjligt användas.

En av de viktigaste uppgifterna vi som jobbar med växtskydd på Jordbruksverket har är att se till så att odlare och rådgivare har rätt information och kunskap för att minska användningen av växtskyddsmedel.

Jordbruksverkets växtskyddsrådgivare bevakar drygt 1 000 fält varje vecka inom både lantbruks- och trädgårdsnäringen. I varje fält tittar vi på vilka insekter och sjukdomar som finns och i vilken omfattning. I våra växtskyddsbrev beskriver vi de som är mest aktuella och vilka förebyggande åtgärder odlarna kan göra. Den information vi skickar ut är baserad på forsknings- och försöksresultat i kombination med lång erfarenhet i branschen. Vi beskriver också hur odlaren kan behovsanpassa sina bekämpningar genom att bedöma omfattningen på angreppen, risken för grödan och att använda bekämpningströsklar. En viktig del är att välja rätt växtskyddsmedel vid rätt tidpunkt. Därför informerar vi både om kemiska och biologiska växtskyddsmedel och mekaniska metoder.

Om någon av alla bedömningarna visar att det finns en risk så blir medlet inte godkänt

Alla växtskyddsmedel som används måste vara godkända av Kemikalieinspektionen. Grundregeln är att allt som inte är utvärderat och godkänt är förbjudet. Att ett medel är förbjudet behöver alltså inte betyda att det finns en risk med användningen utan kan lika gärna vara att just den användningen inte är utvärderad. I godkännandeprocessen bedöms risken för konsumenten, den som använder medlet, omgivningen och för miljön. Här ingår till exempel mark, grundvatten, ytvatten, fåglar, däggdjur och vattenlevande organismer – för att nämna några. Bedömningarna görs enligt gemensamma EU-regler. Dessutom har vi i Sverige några saker vi tittar extra på för att vara säkra på att användningen är riskfri. Om någon av alla bedömningarna visar att det finns en risk så blir medlet inte godkänt.

Växtskyddsmedlet Comet Pro godkändes i Sverige första gången 2014 och omregistrerades i februari i år. Det betyder att användningen av denna produkt anses vara säker för både människor, djur och miljö under gällande riktlinjer. Comet Pro har tidigare inte fått användas i grönsaker eftersom den användningen inte har utvärderats. Eftersom det finns behov av ett effektivt växtskyddsmedel mot vissa svampsjukdomar i grönsaker ansökte Lantbrukarnas Riksförbund om att utöka godkännandet för Comet Pro. Data för att kunna bedöma risken för konsumenterna har skickats in och både det och övriga risker har utvärderats.

Vi anser att det är viktigt för odlare och rådgivare att ha tillgång till all information de behöver, även den om vilka växtskyddsmedel som är godkända och som är effektiva mot de specifika skadegörarna, för att de ska kunna fatta rätt beslut och därmed uppfylla de regler som gäller för integrerat växtskydd.

Sara Ragnarsson

Växtskyddsrådgivare på Jordbruksverket