Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Elise Norberg Bild: photo by vogler

Vården behöver mer pengar och personal

Elise Norberg Pilhem (V): Vi behöver inte färre anställda när verkligheten är en allt större, allt äldre befolkning

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sjukhusens akutmottagningar och vårdavdelningar är överbelagda nu i influensa- och infektionstider. Patienter ligger i korridorer och uppehållsrum medan personalen stressar och jobbar övertid.

Under vecka sju var den genomsnittliga beläggningen i den somatiska vården 106 procent i NU-sjukvården. Variationen på ett genomsnitt kan vara stor och vissa avdelningar hårdare drabbade än andra. Då ska påpekas att 90 procents beläggning är regionens egen önskade nivå för att kunna ge den bästa vården och en rimlig arbetsmiljö med utrymme för tillkommande patienter.

Överbeläggningar eller ”utlokaliseringar”, att patienter vårdas på andra avdelningar än där de enligt sin sjukdom borde vårdas, leder till minskad patientsäkerhet och fler vårdskador. Styrelsen vid NU-sjukvården föreslås vid nästa sammanträde ta beslut om ”tillfälliga vårdplatsneddragningar” inom viktiga vårdområden som Mava (medicinsk akutvård), Mäva (medicinsk äldrevård), stroke och hematologi. Oftast görs neddragningarna på grund av personalbrist. De som drabbas är självklart patienterna, inte minst många sköra äldre människor.

Den influensa som kom relativt sent den här vintern är en del av förklaringen till det ansträngda läget på sjukhusen. Men det är inte hela förklaringen, utan lösningen ska sökas i en bättre personalpolitik. När det är brist på vårdplatser så är det inte brist på rum och sängar. Det betyder alltid att det är brist på personal. Framförallt är det sjuksköterskor som fattas, men även andra yrkeskategorier.

När det antal vårdplatser som behövs inte kan hållas öppna drabbas också den planerade vården där vårdplatser behövs efter till exempel en operation. Den planerade vården får stå åt sidan när vården inte riktigt har bemanning att klara den mesta akuta vården och köerna blir alltför långa. Patienterna riskerar att försämras i sitt sjukdomstillstånd eller så tvingas de leva med smärtor eller någon annan form av begränsning av sitt liv.

Vänsterpartiet satsar mer pengar på vården än vad de andra partierna gör. Vi behöver inte färre anställda när verkligheten är en allt större, allt äldre befolkning som behöver olika former av vård. I stället behöver vi vara en arbetsgivare som uppfattas som en bra arbetsgivare. Vårdutbildade ska vilja söka sig till oss och fortsätta arbeta i sjukvården. Lönen ska uppfattas som rimlig och de måste ha en vettig arbetsmiljö. De ska vara så nöjda med både arbetsgivare och yrkesval att de inspirerar andra att utbilda sig i vårdyrkena.

Vi behöver satsa mer pengar på vården och vi behöver höja lönerna och korta arbetstiderna. Vänsterpartiet har för 2019 ett budgetförslag i Västra Götalandsregionen som skulle ha gett en miljard mer till vården än vad den moderatledda blågröna ledningen vill ge.

Så det går att förklara dagens tuffa situation på sjukhusen med influensa och infektioner, men det går också att lyfta blicken och se det mer långsiktigt och strukturella problemen i vården måste lösas. Det är den vägen Vänsterpartiet väljer.

Elise Norberg Pilhem (V)

Ledamot i styrelsen för NU-sjukvården