Söndagen den 11/6 skrev DN att man har tagit del av hemligstämplat material från polisen där det framgår att antalet ”särskilt utsatta områden” i Sverige ökat kraftigt från 15 till 23 stycken. Rikspolischef Dan Eliasson har hittills vägrat att offentliggöra den nya informationen. Med tanke på att polisen gjort särskilda satsningar på just dessa brottstyngda områden är uppgifterna extra illavarslande. Nu måste krafttag till för att vända utvecklingen.
I första hand beror dagens situation på bristande resurser. Sverige har näst minst antal poliser per capita inom EU. Samtidigt dras vi med tung gängkriminalitet och ett stegrande antal mord och mordförsök, där allt fler områden utmärker sig negativt. För att hålla skeppet flytande måste polisen hela tiden prioritera sina knappa tillgångar och släcka de mest akuta bränderna. Det så viktiga brottsförebyggande arbetet lämnas därhän.
Det pågår dessutom en omorganisation inom polismyndigheten som syftar till att öka tryggheten och komma närmare medborgarna. Följden har blivit den rakt motsatta. Man löser färre brott än tidigare och medborgarna upplever att polisen är längre bort än någonsin.
Man kan dock inte skylla allt på en svag och dåligt organiserad polismakt, det går djupare än så. Ett stort problem är att domstolarna konsekvent väljer att utdöma straff från den lägre delen av straffskalan, särskilt för så kallade mängdbrott såsom misshandel, stöld, rattfyllerier, grova olovliga körningar med mera.
I Sverige praktiserar vi också ett system med straffrabatter. Det innebär att vid åtal och fällande dom blir man bara straffad fullt ut för ett brott, det grövsta, därefter får man straffrabatt. Ju fler brott man begår desto mer rabatt utdelas.
Vidare blir den straffade villkorligt frigiven efter två tredjedelar av fängelsestraffet, om det inte finns ”synnerliga skäl” som talar däremot. Den villkorliga frigivningen sker med få undantag och inga hänsyn tas till tidigare återfall i brottslighet. Incitamenten för en återfallsförbrytare att avhålla sig från upprepad brottslighet är således synnerligen svaga.
Medborgerlig Samling (MED) är ett liberal-konservativt parti som bildades 2014 i samband med den odemokratiska decemberöverenskommelsen. En av våra hjärtefrågor är rättsväsendet som måste reformeras och tillföras resurser, så att antalet poliser i Sverige på sikt når EU-snittet. Vi vill också skärpa straffen för mängdbrott, minska straffrabatterna och strama åt kraven för villkorlig frigivning. Det är dags skipa rättvisa!
Ilan Sadé
jurist, partiledare Medborgerlig Samling