Premiärminister Justin Trudeau välkomnar kvotflyktingar. Roger Johansson (L). 
Premiärminister Justin Trudeau välkomnar kvotflyktingar. Roger Johansson (L). 

Vad lärde man sig i Kanada?

Roger Johansson (L): Vilka delar av Kanads migrationspolitik vill man införa?

ANNONS
|

Uddevalla reser, lyssnar och lär. Kommunalrådet Evy Gahnström (V), barn- och utbildningsnämndens ordförande Cecilia Sandberg (S) och nämndens andre vice ordförande Magnus Jacobsson (KD), har tillsammans med fyra kommunala chefer varit på studieresa till Kanada för att studera landets, enligt utsago, framgångsrika migrationspolitik.

I vanlig ordning har resan ifrågasatts i insändare lokalpressen. Kritiken riktas främst mot kostnaderna, som enligt uppgifter i Bohusläningen bedöms uppgå till cirka 120 000 kronor eller 17 000 kronor per person.

Frågan om det är dyrt eller inte bör väl bedömas utifrån vad man lärt och hur det omsätts när man kommer hem. Huvuddelen av migrationspolitiken faller inte inom den kommunala kompetensen, men konsekvenserna får kommunerna ta.

ANNONS

Den entusiasm över Kanadas migrationspolitik, som resenärerna visat efter hemkomsten, är intressant. Vad av grunderna i den politiken, eller kanske alla, vill man verka för att införa i Sverige?

Kanada, med 35 miljoner invånare, fastställer årligen kvoter för olika migrantgrupper. För 2017 är den 172000 ekonomiska migranter, som väljs ut enligt ett poängsystem som värderar utbildningsnivå, språkkunskaper, kapital och möjligheter till arbete i Kanada. 84000 familjeåterföreningar för de som kommit via poängsystemet. Genom att hitta en sponsor kan migranten underlätta möjligheten att komma in i kvoten.

43500 flyktingar genom UNHCR. Inga ensamkommande män utan familj, då de bedöms utgöra en potentiell säkerhetsrisk. Kanada har därför heller ingen stor grupp nyanlända singelmän utan sysselsättning.

Så, Gahnström, Sandberg och Jacobsson, vad lärde ni av Kanada?

Roger Johansson (L)

Uddevalla

ANNONS