Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ulrika Eleonora. Drottningen blir inte staty i Uddevalla.

Vem äger historien om Uddevalla?

Vare sig vi vill det eller inte så har vi en gemensam historia.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Läste i Bohusläningen den 12 oktober att drottning Ulrika Eleonora inte är välkommen att närvara då vi ska uppmärksamma en händelse som tilldrog sig i Uddevalla för 300 år sedan.

Det handlar om sorgetåget med den döde Karl XII som anlände till staden den 13 december 1718 och att vid en fältriksdag i Uddevalla två dagar senare kungens syster hälsades som drottning av Sverige. En fältriksdag som ses som inledningen på det kungliga enväldets avskaffande och ett första stapplande steg mot demokrati. Men sånt historiskt trams, kungar och krig, är väl inget för oss upplysta nutidsmänniskor att manifestera – eller?

Vare sig vi vill det eller inte så har vi en gemensam historia. Om den kan man ju tycka vad man vill, men att göra som i vissa totalitära stater censurera och skriva om historien för att den ska anpassas för vissa syften är väl oss ändå fjärran. Nej, här tar vi istället på oss moderna glasögon och med vår kunskap eller brist på kunskap betraktar vi en historisk händelse ur vårt egna perspektiv och drar sedan lättvindigt slutsatsen att, nej det här är inte min historia.

LÄS MER: Livet i skuggan av Karl XII

Men för att nu förstå varför drottning Ulrika Eleonora inte är välkommen får gå tillbaka i historien till den 13 december 2017 då Uddevalla kommunalfullmäktige hade möte (för det var väl då det hände/tände/vände?).

Ursprunget var en motion av två M-politiker, som gick ut på att tydliggöra kända personer och/eller händelser som har anknytning till Uddevalla. I motionen angavs som exempel händelserna runt Karl XII likfärd och balsamering 1718.

Troligen tyckte någon/några att det av kommunstyrelsen framlagda förslaget hade inkommit från fel håll eller också hade man tagit del men ej förstått syftet. Men inte nog med det, förslaget fick dessutom bifall av företrädare för Sverigedemokraterna.

Nu var måttet rågat och en uppbragt V-representant ställde i ett yttrande frågan vad Karl XII gjort för Uddevalla. Svaret gav V-representanten själv - nada! [Spanska, betyder "inget". Red anm] Och det var ju onekligen sant, för han var ju död och dessutom hade han ju också hål i huvudet.

Nästa yttrande var från en S-representant som mycket riktigt påpekade att det inte bara skulle vara uddevallafödda som skulle uppmärksammas, utan att också många invandrare under århundradenas lopp bidragit till stadens historia och som förtjänade att lyftas fram.

LÄS MER: Drottning skrotad av Uddevallas politiker

Slutligen påtalade nästa S-representant vikten av att inte glömma genusperspektivet. Det har ju funnits många duktiga kvinnor också. Som ett exempel lyftes en före detta ordförande i Kommunalarbetarförbundet fram.

Vilka lärdomar och slutsatser kan vi nu dra av detta för att få veta vad en skulptur i Uddevalla får föreställa om vi ska vara politiskt korrekta. Kungligt - nej! Invandrad - ja! Invandrad riskkapitalist - nej! Man - tveksamt! För smal och lättklädd kvinna - nej!

Som tur är finns ett utmärkt förslag - en anonym textilarbeterska (som inte heter Ulrika och som inte har en bror som är kung) som vänder sin slitna kappa efter vinden från väster (läs vänster) och som på trötta ben släpar sig hemåt efter 14 timmars hårt arbete i en girig kapitalists syfabrik.

Dessa bortglömda och anonyma människor förtjänar visst att lyftas fram ur historiens dunkel, liksom drottning Ulrika Eleonora och en skjuten kung. Så om vi för ett kort ögonblick inte låter den personliga politiska åskådningen styra, så behöver det ena inte utesluta det andra. För det är det som jag trodde kännetecknade demokrati och jämställdhet. Men jag har kanske fel.

TL